Studentbostadsföretagens remissvar kring förslaget om nya byggregler för studentbostäder

I veckan är det deadline för remissvar på Boverkets förslag om lättade byggkrav för studentbostäder. Frågan har drivits länge av Studentbostadsföretagen och förslagen som ligger på bordet är i stort positivt. Men det finns områden där regeringen bör gå längre för att bättre nå målet om ett mer kostnadseffektivt och differentierat boende.

– Det är mycket positivt att det nu finns ett skarpt förslag att lätta på tillgänglighetskraven i studentbostäder. Vi har jobbat intensivt med att samla medlemmarnas synpunkter, diskutera frågorna med andra remissinstanser och att formulera förbättringsförslag, som vi nu framfört i vårt remissvar. Nu ligger bollen hos regeringen, men vi släpper självklart inte greppet om frågorna och kommer hålla medlemmarna informerade i den fortsatta processen, säger Stina Olén, vd för Studentbostadsföretagen.

Sammanfattning remissvar: Uppdrag att föreslå lättnader på byggkraven för studentbostäder

Studentbostadsföretagen tillstyrker i huvudsak de föreslagna lättnaderna i byggkraven för studentbostäder, men anser att föreslagen i ett par avseenden behöver vässas för att uppnå önskad effekt; ett mer kostnadseffektivt och differentierat studentbostadsbyggande. Nedan kan du se en sammanfattning av synpunkterna. Det fullständiga yttrandet kommer att publiceras vid remisstidens slut.

• Läs Boverket förslag här

Definition av studentbostad
Det är positivt att man vidgar definitionen av studentbostad och inför den i PBL. Vi anser vidare att en definition av studentbostad bör införas i hyreslagen, för att säkerställa den begränsade besittningsrätten och möjliggöra ytterligare anpassningar av regelverket, i syfte att förbättra tillgången på studentbostäder och uppnå en mer välfungerande och hållbar studentbostadsmarknad.

Lättnader i kraven på tillgänglighet
Det är bra att man föreslår en lättnad av kraven på tillgänglighet och användbarhet för en andel av studentbostäder, men omfattningen bör öka från 80 till 95 procent av studentbostäderna. Detta eftersom:

• Det redan finns ett överutbud av tillgängliga och användbara studentbostäder, cirka hälften av befintligt bestånd uppfyller dagens tillgänglighetskrav. Den naturligt höga omflyttningstakten på studentbostadsmarknaden, i genomsnitt 50 procent, gör att tillgängliga studentbostäder alltid kan frigöras när behov uppstår.
• De 20 procenten som ska byggas fullt tillgängliga blir mindre attraktiva studentbostäder. De blir dyrare att hyra, men inte mer kvalitativa för målgruppen.
• Efterfrågan på tillgängliga studentbostäder är enligt en undersökning i branschen endast en halv promille av det totala antalet studentbostadsansökningar årligen. Andelen med rörelsehinder bland unga är enligt Folkhälsomyndigheten endast drygt 4 procent. Och av högskolornas egen statistik framgår att ungefär 600 studenter årligen får stöd i undervisningssituationen kopplat till rörelsehinder. Antalet personer som är i behov av en fullt tillgänglig bostad är alltså mycket begränsat i förhållandet till antalet studentbostäder som frigörs årligen (ca 50 000).
• Om reformen ska bli effektiv behöver man underlätta för aktörer att använda det anpassade regelverket. Kalkylerna skulle förbättras, fler skulle nyttja det nya regelverket och utväxlingen av reformen bli större om lättnaderna skulle omfatta en större andel av studentbostäderna, förslagsvis 95 procent. I Finland gäller lättnaderna 95 procent och där har reformen fallit väl ut.

Förutsättningar för om- och tillbyggnad
De föreslagna förutsättningarna för om- och tillbyggnad bör ses över i förslaget för att underlätta att tillföra nya studentbostäder i den redan bebyggda miljön. Med nuvarande formulering föreslås den totala byggnaden, inklusive både befintliga och tillkommande bostäder, utgöra beräkningsgrund för hur många tillgängliga/besökstillgängliga studentbostäder som ska tillskapas. Det medför en missriktad kravskärpning i de fall den befintliga byggnaden innehåller bostäder som inte uppfyller dagens tillgänglighetskrav. Endast tillkommande bostäder bör därför utgöra beräkningsgrund för hur många tillgängliga studentbostäder som ska tillskapas i varje projekt.

Ökad tydlighet i definitioner
Vissa centrala begrepp, såsom byggnad och i närheten, är korrekta och relevanta att använda, men otydlighet bör förebyggas genom att Boverket i framtida vägledning tydliggör vilka parametrar dessa ska bedömas utifrån i respektive byggprojekt. Det är viktigt att dessa parametrar utöver brukarperspektivet också utgår från faktorer som kostnadseffektivitet i projektet och förutsättningar för långsiktig kvalitativ och ekonomiskt hållbar förvaltning. Vi anser också att det bör tydliggöras att varje boendeenhet i bostäder med delade bostadsfunktioner, räknas som en bostad likt enskild bostad, då detta har betydelse vid fördelning av tillgängliga/besökstillgängliga bostäder i byggnaden.

Övrigt
Boverket borde ha lagt fram mer omfattande lättnader i byggkraven för att möta målen i regeringsuppdraget. Därför bör regeringen exempelvis gå vidare med förslag om lättnader i krav på förvaring, även om detta inte omfattas av Boverkets rapport.

Vi tillstyrker förslaget att trafikbullerförordningen ändras så att den reglering som blir styrande för planlösningen i en bostad stryks, men anser att man i samband med att man ser över trafikbullerförordningen också bör utreda om man kan tillåta högre bullervärden vid fasad utan att detta inverkar negativt på hyresgästens hälsa.

Vi tillstryker också föreslagen specialreglering av situationen när det är en byggnad med färre än tre våningar som saknar hiss eller annan lyftanordning.

Övrigt på gång i bostadspolitiken

• Ett nytt utredningsförslag föreslår att presumtionshyror ska kunna justeras i linje med den allmänna hyresutvecklingen på orten – läs mer >>
• Samma utredning har fått ett tilläggsdirektiv som bland annat ska titta på hyressättningen för delningsbostäder, bland annat möjligheten att ta betalt för de gemensamma ytorna – läs mer >>
• Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att tydliggöra reglerna så att kommunala bostadsförmedlingar får förmedla bostäder med förtur – läs mer >>
• Socialdemokraterna föreslår i sin skuggbudget att 1–1,5 miljarder kronor satsas på investeringsstöd, som ska riktas till bland annat studentbostäder – läs mer >>