Förslagen som helhet innebär en större flexibilitet vid ändring av befintliga byggnader. Det ska bli enklare att ställa om till exempel kontor eller undervisningslokaler till bostäder samt nyttja vindar och källarplan i befintliga byggnader.
De viktigaste förändringarna
1. Ny terminologi
För att minska begreppsförvirring ersätts det otydliga ordet ombyggnad med större byggnadsändring i plan- och bygglagen. Genom att definiera detta direkt i lagen blir reglerna tydligare och mer samlade. En åtgärd klassas som en större byggnadsändring om det är en lov- eller anmälningspliktig ändring av en byggnad som innebär en stor ekonomisk investering och så omfattande åtgärder att hela eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden förnyas.
2. Kraftigt begränsade följdkrav
Möjligheten att ställa krav på hela byggnaden (s.k. följdkrav) vid en större byggnadsändring begränsas markant. Huvudregeln blir att krav endast ska gälla för den del som faktiskt ändras. Följdkrav på hela byggnaden kan fortfarande ställas i vissa fall, till exempel för att åtgärda brister kopplat till hälsa och säkerhet.
3. Lättnader i tillgänglighetskraven
Reglerna för tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga föreslås lättas på två centrala sätt. Det första är att tillgänglighetskravets tidigare förstärkta ställning i lagen tas bort. Det innebär att det ska hanteras på samma sätt som andra tekniska egenskapskrav, med samma möjligheter till anpassning och avsteg vid en ändring.
Dessutom görs ett generellt undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för bostäder som inreds på en vind eller i suterräng. Den tidigare arealbegränsningen på 35 kvm försvinner.
Nya möjligheter för studentbostäder
Reformerna pekar mot en tydlig politisk inriktning: att få fram fler bostäder genom att använda det befintliga beståndet. För aktörer i studentbostadsbranschen, som ofta verkar i centrala eller campusnära lägen med begränsad tillgång till ny mark, innebär ökade möjligheter att skapa attraktiva studentbostäder genom ombyggnation och konvertering .
Begränsningen av följdkrav, som gör det möjligt att bygga om utan att hela byggnaden måste uppfylla dagens krav, är ett viktigt verktyg för att ställa om delar av beståndet som i dag inte motsvarar studenternas efterfrågan. Tillsammans med lättade tillgänglighetskrav för studentbostäder sänks trösklarna avsevärt för att anpassa och utveckla vissa boendeformer, såsom korridorbostäder.
Ändringarna i plan- och bygglagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och läggs fram för beslut i riksdagen i maj 2026.
