Förvaltning | 2026-11-05

Ny teknik tar människans plats i kampen mot vägglöss

Vägglöss är obehagliga, både för den som drabbas och för bostadsaktörer. Angrepp, eller bara misstankar om angrepp, stoppar uthyrning och innebär omfattande saneringar. Campus Roslagen har testat ny teknik vars grundidé är att locka fram vägglössen utan mänskligt bete – och som samtidigt gett effektivare sanering och bättre koll.

Förra hösten hade Campus Roslagen ovanligt många fall av vägglöss i sina studentbostäder. Förutom att det satte stor press på förvaltningen blev det också tydligt hur beroende saneringen var av den boende.

– Det ligger ett väldigt stort ansvar på hyresgästen för att en sanering ska fungera. Dels är det obekvämt att agera bete, dels ökar risken för både återfall och spridning när det inte sköts ordentligt, säger Katrin Karlsson, uthyrare för studentbostäder på Campus Roslagen.

Problemen uppmärksammades också i lokala medier, där studenter berättade om hur det var att leva med vägglöss och behöva agera bete under saneringen. För Campus Roslagen var det nu inte bara ett förvaltningsproblem, utan även en varumärkesfråga. Därmed blev det ännu viktigare att hitta ett bättre sätt att hantera problemen.

 

Lockar fram lössen utan en människa i bostaden

Vägglöss söker sig till människor för att få föda och kan hålla sig undan länge om ingen finns i bostaden. Det skapar problem när en angripen studentbostad står tom eller den boende inte vill eller kan bo kvar under saneringen.

Campus Roslagen har därför testat Simulair. Det är en produkt utvecklad av studenter på KTH, som fick idén efter att själva behövt vara bete i samband med ett vägglusangrepp. Genom att bland annat generera koldioxid efterliknar maskinen människans närvaro och lockar fram vägglössen, som sedan fångas i maskinen samtidigt som den vanliga saneringen pågår. Bäst effekt nås genom att kombinera den med kiselgursanering.

Via en digital portal kan Katrin också följa hur många vägglöss som fångas och hur antalet förändras över tid. Med hjälp av AI analyseras bland annat fördelningen mellan honor och hanar för att bedöma utvecklingen och hur långt saneringen har kommit.

– Det har blivit en liten grej att komma till jobbet och se hur många vägglöss som fångats under natten, säger Katrin.

- I stället för att enbart handla om studenter som levde med vägglöss flyttade vi fokus till hur vi på Campus Roslagen arbetar för att lösa problemen med ny teknik.

Katrin Karlsson, Campus Roslagen

Skiljer misstanke från faktiskt angrepp

Sedan maskinen kom till Campus Roslagen används den inte bara vid konstaterade angrepp. Även en misstanke om vägglöss kan räcka för att stoppa uthyrningen av en bostad, men genom att placera maskinen i en misstänkt angripen lägenhet kan Campus Roslagen snabbt avgöra om det finns vägglöss eller inte.

En sanering tar omkring sex veckor och hittills har Campus Roslagen inte haft några återfall i de bostäder där tekniken använts. Eftersom maskinen inte kräver att någon bor i lägenheten kan saneringen dessutom fortsätta under exempelvis semesterperioder.

 

Vände bilden i media

En oväntad effekt, och kanske unik för Campus Roslagen, är att inköpet även hjälpte till att vända den dåliga mediebilden. När journalisterna återkom för att följa upp problemen kunde Campus Roslagen berätta en annan historia än tidigare.

– I stället för att enbart handla om studenter som levde med vägglöss flyttade vi fokus till hur vi på Campus Roslagen arbetar för att lösa problemen med ny teknik. Vi kunde visa att vi både tog det på allvar och var proaktiva i vårt arbetssätt, avslutar Katrin.