Trender och omvärld | 2025-05-06

Korridor, co-living eller eget? Unga ger svar i ny rapport om boendepreferenser

Hur ser unga på olika typer av studentbostäder? I en ny rapport baserad på Ungdomsbarometerns stora undersökning har vi tagit reda på ungas attityder till tre boendeformer: studentettan, korridorrummet och co-living.

Background image of cozy living room interior with low lighting and colorful decor copy space

Resultaten visar att studentettan är det mest eftertraktade boendet bland unga i Sverige, oavsett ålder och kön. Att få ett eget hem kopplas både till frihet och ansvar, och ses som ett viktigt första steg in i vuxenlivet.

När det kommer till de kollektiva boendeformerna är korridorboendet mer välkänt än co-living, och en större andel kan tänka sig att bo i korridor. Generellt lockar det killar och unga mellan 15-19 år i större utsträckning än tjejer och de mellan 20-24 år. Särskilt korridorrummet ses av många som en möjlighet att snabbt få nya vänner, dela på kostnader och bygga en social grund under studietiden.

Unga vill helst dela bostad med någon de känner – en partner, vänner eller familjemedlem. En av tre kan tänka sig att bo med studenter som de inte känner på förhand, medan endast en av tio kan tänka sig att bo med icke-studenter som de inte känner på förhand.

Rapporten visar att det egna boendet fortfarande har en stark attraktionskraft bland unga i alla åldrar. Samtidigt framträder en tydlig potential för delade boendeformer bland yngre och killar. Undersökningen visar också att viljan att bo tillsammans med studenter är betydligt högre än att dela bostad med andra personer man inte känner sedan tidigare.

I korthet:

Studentettan: Det klart mest efterfrågade boendealternativet. Ses som ett viktigt steg mot självständighet och uppskattas för trygghet, frihet och möjligheten att skapa ett eget hem.

Korridorrum: Upplevs som ett socialt och prisvärt första boende, särskilt bland yngre. Lockar med gemenskap och enkelhet, men påverkas av bilden av stökiga gemensamma ytor.

Co-living: Den minst kända boendeformen. Förknippas ofta med praktiska utmaningar och otrygghet, men också med hållbarhet och ekonomiska fördelar – särskilt bland äldre unga.