Studentbostäder byggs med en rad olika – vissa unika – förutsättningar. De ska finnas i ett attraktivt läge, vara fullt funktionella på en ofta liten yta, utformade för att både skapa hemkänsla och främja studier, klara av en hög omflyttning och passa studenternas begränsade inkomst. Dessutom ska de byggas långsiktigt för en kundgrupp med kort boendetid och där varje generation har sina egna behov och påverkansfaktorer.
Vi frågade AF Bostäder, Chalmers studentbostäder och Studentbostäder i Norden om, och i så fall hur, de förändrat sitt sätt att bygga studentbostäder de senaste åren. Alla tre har en gedigen erfarenhet av att bygga studentbostäder på olika platser i landet. Tillsammans ser de att gemenskap och samvaro får större betydelse, att bristen på attraktiv mark fortsätter utgöra hinder och att de nya tillgänglighetsreglerna väcker nyfikenhet.
Mer efterfrågan på gemenskap och trivsel
Det ökade intresset för gemensamma utrymmen och sociala ytor märks framför allt hos Studentbostäder i Norden, som har studentbostäder över hela landet. Camilla Thunmarker, projektchef, beskriver hur dagens studenter fortfarande prioriterar pris och läge, men att mervärden som ökar livskvalitet och boendeupplevelsen får större betydelse.
– För många studenter är det en viktig faktor för att skapa trivsel och välmående, särskilt för dem som flyttar till en ny stad och söker gemenskap, säger Camilla Thunmarker.
Deras sociala ytor planeras för att passa både studenter och förvaltningen. De ska vara centralt placerade, lättskötta och inbjudande. Naturliga flöden mellan lägenheter och gemensamhetsrum är avgörande för att skapa trygghet och aktivitet.
I Lund finns sedan länge en stark studentkultur av att bo tillsammans, både i korridor och mindre kompislägenheter. Och även här ser man att intresset för möjlighet till samvaro sakta växer sig större.
– För oss har förändringen visserligen skett stegvis, men med en tydlig riktning. Det påverkar oss i både nybyggnation och ombyggnation, och då är det kökens utformning och storlek som är den viktigaste delen, säger Martin Jacobsson, fastighetsutvecklingschef på AF Bostäder.
Den egna bostaden fortsatt i topp
Efterfrågan på en egen bostad och privat yta är dock fortfarande dominerande, vilket bland annat syns i en rapport som Studentbostadsföretagen gjorde tillsammans med Ungdomsbarometern tidigare i år. Där anger 83 procent att de kan tänka sig att bo i en studentetta jämfört med 55 procent för korridorrummet.
Mycket av efterfrågan på gemensamma ytor handlar därför om att komplettera bostaden, till exempel studierum, lounge eller gym, eller att man utvecklar ytor i bostaden som redan är gemensamma, till exempel korridorköken.
Intresset för samvaro är också olika hos olika studentgrupper. Hos Chalmers Studentbostäder i Göteborg är det främst de internationella studenterna som efterfrågar sociala miljöer, medan svenska studenter tenderar att ha sina nätverk redan på plats.
– För många internationella studenter är de gemensamma ytorna viktiga för att hitta sammanhang, säger Joakim Wallin, vd på Chalmers studentbostäder.
Attraktiv mark – en dyr bristvara
Om gemenskapen står för möjligheterna, står markfrågan för begränsningarna. Samtliga tre aktörer beskriver tillgången på attraktiv mark som ett av de största hindren för att bygga fler studentbostäder. Ekvationen attraktivt läge och rimliga hyror är svår att få ihop.
– Marktillgång i centrala eller campusnära lägen i kombination med ökade byggkostnader är den största utmaningen för oss just nu, säger Joakim Wallin.
Även för AF Bostäder är projektkostnader och marktillgång med på listan över aktuella utmaningar, men en central fråga är också att förutspå framtida behov och efterfrågan för att skapa och bibehålla en balanserad studentbostadsmarknad.
– Vi arbetar med perspektiv på 50 – 100 år och då är en av våra utmaningar att förstå hur efterfrågan kommer att utvecklas. Det är viktigt att göra en noggrann analys av tiden framåt både för att undvika eventuella vakanser, men även för att kunna täcka det behov som finns, säger Martin Jacobsson.
Nya tillgänglighetsregler öppnar möjligheter
Med begränsad mark och höga byggkostnader blir effektiv ytanvändning en avgörande framgångsfaktor. Här ger de nya, lättade tillgänglighetskraven för studentbostäder utrymme för att fortsätta utveckla studentboendet.
Reglerna möjliggör till exempel mindre badrum och flexiblare förvaring. För Chalmers Studentbostäder påverkar de nya reglerna redan pågående projekt.
– Vi projekterar just nu enligt de nya byggreglerna, vilket gör att vi kan skapa fler lägenheter i samma byggnadsvolym, säger Joakim Wallin.
För Studentbostäder i Norden handlar det om att använda de nya reglerna med omdöme och planen är att tillämpa dem där det är motiverat utifrån läge och efterfrågan.
För många fastighetsägare öppnar reglerna upp möjligheten att förlänga livslängden på befintliga byggnader, där små ytor tidigare gjort ombyggnationer svåra att genomföra. Och AF Bostäder ser användningsområden för både det som ska byggas nytt och det som behöver byggas om.
– Vi har inget konkret projekt än, men kommer absolut att pröva möjligheten i både nyproduktion och renoveringar. Min uppfattning är att potentialen är stor, avslutar Martin Jacobsson.
