Turbulent år väntas på den nordiska studentbostadsmarknaden

Politiska beslut kan skapa överskott av studentbostäder

Bostadsmarknaden i Köpenhamnsområdet präglas av en brist på prisvärda hyresbostäder, samtidigt som både hyror och bostadspriser fortsätter att stiga. Kötiderna för hyresreglerade bostäder, såsom subventionerade studentbostäder, är därmed långa. I landets övriga universitetsstäder har nyproduktionen under de senaste decennierna lyckats möta efterfrågan på studentbostäder, vilket har lett till kortare väntelistor och ökad balans.

Framtidsutsikterna för den danska studentbostadsmarknaden avgörs i stor utsträckning av en dragkamp mellan marknadskrafter och politiska beslut. De dominerande marknadstrenderna för studenter är urbanisering och internationalisering, medan politiken strävar efter en regionalisering. Två viktiga politiska åtgärder som just nu påverkar studentbostadsbranschen är centrala regleringar av studieantagningar samt en minskning av antalet engelskspråkiga utbildningar. Det senare i syfte att begränsa antalet internationella studenter som utbildar sig i Danmark.

Om dessa åtgärder får genomslag kan de leda till ett överskott av studentbostäder på de för närvarande balanserade marknaderna. Om marknadskrafterna däremot får styra, kommer det troligen fortsätta råda balans eller möjligen uppstå en mindre brist. För närvarande är det endast i Köpenhamnsområdet som planering av nya studentbostäder är relevant.

Stora förändringar på den finska studentbostadsmarknaden

Den finska studentbostadsmarknaden genomgår tre samtidiga förändringar: omstrukturering av statligt subventionerad finansiering, nedskärningar i studenters bostadsbidrag och osäkerhet kring antalet internationella studenter.

Nedskärningar i investeringsstödet för specialgrupper, en central del av finansieringen för studentbostäder i Finland, träder i kraft och riskerar att stoppa nybyggnationen av studentbostäder. Regeringen försöker därför omstrukturera den statliga lånefinansieringen – utan att öka de offentliga utgifterna – genom kortare lånetider och en högre belåningsgrad. Detta kan leda till ökade hyror för icke-vinstdrivna studentbostäder.

År 2017 blev studenter berättigade till det allmänna bostadsbidraget, vilket kraftigt förbättrade deras möjligheter att ha råd med sitt boende. Förändringen var en bidragande faktor till en investeringsboom inom bostadsmarknaden, vilket ledde till en ökning av små hyreslägenheter på den allmänna bostadsmarknaden. I år kommer förändringen att återgå, och studenter kommer istället att få ett mindre bostadstillägg – vilket kraftigt minskar deras disponibla inkomst.

Antalet internationella programstudenter har ökat de senaste åren, men förändringar i studieavgifter och migrationspolitik kan vända trenden. Införandet av en ansökningsavgift har halverat antalet internationella ansökningar inför 2025, och planerade höjningar av studieavgifterna 2026 i kombination med striktare regler för uppehållstillstånd, kan minska Finlands attraktivitet som studieland.

Svårt att bygga nya studentbostäder på Island trots hög efterfrågan

Den isländska studentbostadsmarknaden står inför flera utmaningar och förändringar. Under 2024 var omflyttningsgraden hos Islands största studentbostadsaktör 80 procent, vilket är en ökning med 10 procent från 2023. Trots detta har väntelistorna vuxit med ytterligare 10 procent, vilket visar på en fortsatt hög efterfrågan.

En ny hyreslag har trätt i kraft som kräver att alla hyresavtal ska registreras, vilket ger mer tillförlitliga data om bland annat hyresnivåer. Uppgifterna visar att jämförbara hyror för icke-vinstdrivna studentbostäder är 40 procent lägre än på den generella hyresmarknaden. Samtidigt brottas många hyresgäster med höga boendekostnader – nästan 30 procent av hyresgästerna på Island har betydande bostadsutgifter, vilket är över OECD-genomsnittet.

Trots en hög efterfrågan byggs det fortfarande inte tillräckligt med nya bostäder. Den största utmaningen har varit att säkra nya byggtomter, men en nyvald regering har lovat åtgärder för att öka utbudet av icke-vinstdrivna bostäder, vilket kan gynna studentbostadssektorn.

Målet för landets största studentbostadsaktör, som är knuten till Reykjaviks universitet, är att tillhandahålla bostäder för 15 procent av alla studenter, men i dagsläget är täckningen strax över 11 procent. Förhoppningen är att politiska förändringar ska underlätta förvärv och utveckling av nya byggprojekt, vilket skulle föra studentbostadsmarknaden närmare målet.

Höjt bidrag för nybyggnation av studentbostäder

I Norge ser man tendenser till en mycket ansträngd bostadsmarknad. De höga räntekostnaderna har också påverkat studentbostadsföretagens möjlighet att bygga nya studentbostäder de senaste åren. Den norska regeringen har därför genomfört förändringar i bidragssystemet för att säkerställa att fler studentbostäder byggs.

För 2025 har Stortinget beslutat att bevilja bidrag till 3 050 studentbostäder. Dessutom har bidraget per studentbostad höjts till 40 procent av den totala kostnadsramen, vilket motsvarar 628 520 NOK per bostadsenhet. Beslutet ses som ett stort politiskt genombrott och syftet är att sänka hyrorna för studenterna.

Efterfrågan på studentbostäder är fortsatt hög. Samtidigt finns stora skillnader mellan de olika studieorterna i Norge. I de större städerna är efterfrågan på studentbostäder som störst, medan de flesta studenter på mindre studieorter får en studentbostad om de vill. Prognoserna visar att samskipnaderna* kommer att färdigställa 2 500 studentbostäder under 2025.

*Icke-vinstdrivande studentbostadsföretag kopplade till lärosätena som står för merparten av landets studentbostäder