Ny rapport kartlägger studenternas psykiska hälsa – Sverige nästan godkänt
The Class Foundation’s European Student Living Monitor 2024 (SLM) belyser studenters boendeupplevelse i Europa. Resultaten visar att svenska studenter i genomsnitt når 59,8 på den 100-gradiga MHI-5-skalan, vilket överstiger både det nordiska och europeiska genomsnittet men ändå faller strax under gränsvärdet på 60, som anses vara godkänt för psykisk hälsa.
Undersökningen, som inkluderar nästan 11 000 studenter i Europa, kopplar studentbostäder till studenters allmänna välbefinnande. Gemenskap och boendemiljö har en tydlig inverkan på deras psykiska hälsa.
– Resultaten är tydliga: studenters välmående är starkt kopplad till var och hur de bor. Den här rapporten uppmanar till att skapa miljöer som inte bara erbjuder boende utan även ger en positiv upplevelse där studenter känner sig stöttade och som en del av en gemenskap, säger Kelly-Anne Watson, VD för The Class Foundation.
Sverige näst högst av de Nordiska länderna
Sverige presterar näst högst bland de nordiska länderna. De svenska studenterna får ett samlat resultat på 59,8, vilket ligger högre än både det nordiska och europeiska genomsnittet, men strax under den godkända gränsen på 60. Högst värde i Europa får Portugal med 64,8 och högst i Norden får Danmark med 60,2. Nedan listas hur bostaden kan påverka svenska studenternas välmående.
| MHI-5 är en internationellt erkänd resultatmetod för att mäta psykisk hälsa. Resultatet baseras på fem frågor om välmående och resultatet fastställs på en skala från 0-100, där 0 är sämst och 100 bäst. 60 anses vara gränsen för ett acceptabel psykisk hälsa. |
Faktorer i boendet och hur det påverkar svenska studenters välmående
- Första eller andrahandsval av bostad
Studenter som får sitt förstahandsval av boende rapporterar högre välbefinnande (61,2) än de som inte fått det (55,1). I vilken typ av boende (studentbostad, vanlig hyresrätt, bostadsrätt etc) eller om man bor delat eller för sig själv spelar dock mindre roll för välbefinnandet.
- Boendetyp i komination med studietid
Ett skifte i välmåendet finns om man tittar på studietid och boendeform. Förstaårsstudent som bor i delat boende mår bättre (60,3) än de som bor i eget boende (57,5). För tredjeårsstudenter är förhållandet det omvända, där påvisar de som bor i egen bostad större välmående (60,0) än de som bor delat (57,4). Även om skillnaderna är små, visar svängningen på studenternas behov kan förändras från år till år.
- Pendling och läge till campus
De med upp till 30 minuters pendlingstid till sitt boende har ett högre resultat (60,7) än de som har längre än 30 minuters pendling (53,7). Detta visar på vikten av att bygga bostäder i rätt lägen.
- Hyra
Det finns en korrelation mellan välmående och hyresnivå. De som rapporterar de högsta hyrorna får ett genomsnitt på 55,4 medan de som har de lägsta hyrorna har ett högre välmående med 60,8 i genomsnitt.
