Johanna Nordin är chef för kunskap och påverkan på Mind, en ideell organisation som arbetar med att främja psykiskt välbefinnande.

1. Lyssna aktivt och empatiskt

• Var närvarande i samtalet och undvik distraktioner.
• Bekräfta personens känslor och visa förståelse genom att spegla det som sägs.
• Använd öppna frågor för att uppmuntra berättande, men vid behov även ja- eller nej-frågor för att underlätta samtalet.
• Våga använda tystnad – det ger personen tid att formulera sina tankar.

2. Minska stigma och skam

• Använd inkluderande språk och undvik att skapa distans genom att tala om “de” och “vi”.
• Var medveten om hur språk påverkar uppfattningen av psykisk ohälsa – exempelvis undvik uttryck som ”en släng av ADHD”.
• Försök vara tydlig när du pratar om olika former av psykisk ohälsa – skilj mellan psykiska besvär (stress, ångest) och psykiatriska tillstånd (depression, bipolär sjukdom).

3. Vad kan man göra för att hjälpa?

• Fråga hur personen vill ha stöd istället för att direkt ge råd.
• Hjälp personen att se sina egna resurser och styrkor.
• Hänvisa till professionellt stöd och informera om var hjälpen finns.
• Betona vikten av gemenskap och socialt stöd, eftersom ensamhet utgör en stor riskfaktor.

4. Självmordsprevention – agera vid allvarlig psykisk ohälsa

• Ta varningssignaler på allvar, även om personen inte uttrycker självmordstankar direkt.
• Våga fråga om självmordstankar – det ökar inte risken, utan kan rädda liv.
• Tid är avgörande, en självmordsimpuls kan vara kortvarig, och små hinder kan räcka för att stoppa handlingen.
• Hänvisa till stödlinjer och professionell hjälp vid behov.

5. Eget välmående och eftervård

• Efter ett svårt samtal kan det vara viktigt att reflektera och prata med någon för egen del.
• Ha en strategi för att ta hand om din egen psykiska hälsa, särskilt om du ofta möter personer i psykisk ohälsa.
• Inom professionella sammanhang kan handledning och utbildning vara viktiga stöd.