The Class Foundation’s europeiska studie Student Living Monitor (SLM) ger en djupgående bild av studenters boendeupplevelser runt om i Europa. Undersökningen omfattar nästan 20 000 studenter och utforskar sambandet mellan studentbostäder och studenternas övergripande livssituation.

Rapporten visar att det genomsnittliga värdet på Mental Health Index (MHI-5) bland europeiska studenter är 59,3 på en skala från 0 till 100. Det är precis under gränsvärdet på 60 som indikerar god psykisk hälsa.

Resultatet speglar stora skillnader mellan grupper, särskilt bland studenter med funktionsvariation, icke-binära studenter, de med ekonomiska svårigheter och de som inte fått det boende de helst önskat.

 

Läs hela rapporten här

Slutsatser om Sverige:

  • 1 512 svenska studenter deltog i undersökningen.
  • Det svenska MHI-5-värdet minskar – från 59,8 till 56,7.
  • Sverige är därmed det enda landet i Norden vars värde sjunker jämfört med 2024.
  • Att få en studentbostad man själv väljer spelar stor roll, de som anger att de fått sitt förstahandsval har ett MHI-5-värde på 59,58 medan de som angett att de inte fått det ligger på 53,57.
  • 76 procent saknar tillgång eller kunskap om stöd för psykisk hälsa, vilket är över det europeiska snittet på 57 procent
  • Event, studentledda nätverk/grupper och en platsbaserad community manager är de faktorer som har störst positiv påverkan på välmåendet.
  • Gym, lounge och ett gemensamt kök är de faciliteter som har störst positiv påverkan på välmåendet.
  • Ensamhet och relationer är de faktorer som i störst utsträckning orsakar stress och oro.

1. Ett bra genomsnitt för de nordiska länderna

  • Totalt deltog 5 200 studenter boende i Danmark, Finland, Island och Sverige.
  • Det nordiska genomsnittliga MIH-5-värdet hamnar på 58,37 under 2025.
  • Det är en ökning från 57,8 under 2024.

 

Tabell 1: MHI-5 Scores 

Land 2023 2024 2025 Dif. 2023-2025
Danmark 59,7 60,24 62,63 +2,93
Sverige 59,8 56,72 -3,08*
Island 53,24 54,32 56,49 +3,25
Finland 52,06 57,83 59,31 +7,25 

Avser jämförelse 2024 till 2025


2. Förstahandsval kopplat till högre välmående

Studenter som fick sitt förstahandsval av boende rapporterade genomgående högre välmående i alla nordiska länder under 2025, med ett viktat genomsnittligt MHI-5-värde på 60,05 jämfört med 53,6 bland dem som inte fick det. Detta mönster var tydligast i Danmark och Finland.

De vanligaste anledningarna till att studenter inte fick sitt förstahandsval var tillgång (50 %) och pris (29 %). Bland de som inte hade råd med sitt förstahandsval låg medelvärdet på 49,7. Det visar tydligt hur både kostnader och begränsat bostadsutbud påverkar studenters boendeupplevelse och välmående.

 

Tabell 2: MHI-5 Scores för studenter som fick, respektive inte fick, sitt förstahandsval av bostad

Land Studenter som fick sitt förstahandsval Studenter som inte fick sitt förstahandsval
Danmark 63,65 55,75
Sverige 59,58 53,57
Island 55,64 49,92
Finland 59,59 52,33

 

Vad säger studenterna:

Att bo på campus har gjort det mycket enklare att hantera både min tid och mina utgifter, eftersom det är det mest prisvärda alternativet och betydligt billigare än mitt tidigare boende utanför campus. Det är bekvämt och tryggt, vilket har minskat min stressnivå avsevärt.
Icke-binär, Island, påverkan av boendet på välbefinnande: poäng 9 (på en skala från 0 till 10)


3. Förbättringar i stödet till underrepresenterade studentgrupper

2025 års resultat visar på gradvisa förbättringar i välbefinnandet hos underrepresenterade studentgrupper i Norden. Studenter med funktionsvariation hade ett genomsnittligt MHI-5-värde på 41,8 år 2023, vilket har stigit stadigt till 49,1 i år – den tydligaste positiva trenden bland alla grupper.

Även icke-binära studenter såg en förbättring i sina välbefinnandepoäng, från 47,1 år 2023 till 49,7 år 2025. Kvinnliga studenter rapporterade en liknande ökning – från 56,0 till 58,9 under samma period – medan manliga studenter låg något högre men stabilt runt 61,0. Trots att skillnaderna mellan grupperna kvarstår visar siffrorna på en långsam men stadig utveckling mot mer inkluderande och stödjande boendemiljöer i Norden. Samtidigt ligger resultaten fortfarande under tröskelvärdet för god psykisk hälsa (60), vilket understryker att ytterligare insatser krävs.

 

Tabell 3: Studenternas demografi och deras MHI-5 score

Studentgrupp 2023 2024 2025 Dif. 2023-2025
Kvinna 55,97 56,59 58,88 +2,91
Man 59,26 61,12 60,98 +1,72
Icke-binära studenter 47,11 45,42 49,70 +2,59
Studenter med funktionsvariation 41,81 46,00 49,14 +7,33

 

Vad säger studenter:

Som en autistisk person är det svårt att bo i ett gemensamt boende utan support.
– Kvinna, internationell student, Island


4. Pengar spelar roll: Ekonomisk press försämrar studenters psykiska hälsa

I Norden är studenters ekonomiska situation fortsatt nära kopplad till deras välbefinnande. Mellan 2023 och 2025 rapporterade de som hade en god ekonomi ett genomsnittligt MHI-5-värde på 66,06, medan studenter med allvarliga ekonomiska svårigheter i genomsnitt låg på 47 – en skillnad på 19 poäng mellan grupperna.

Över 60 procent uppgav att de hade svårt att få ekonomin att gå ihop, och nästan en av fem beskrev sin ekonomi som en konstant källa till oro. Detta mönster är i linje med tidigare år och visar att ekonomisk osäkerhet fortfarande är en av de starkaste faktorerna som påverkar studenters psykiska välbefinnande negativt i hela Norden.

 

Tabell 4: Ekonomisk situation och dess påverkan på studenternas välmående

Ekonomisk situation MHI-5 % of antal svarande
Jag skulle enkelt kunna hantera en större, oförutsedd kostnad 69,77 15%
Jag har pengar över i slutet av månaden 63,97 26%
Jag klarar mig precis 60,15 33%
Jag ligger efter i min ekonomi 52,65 6%
Min ekonomi är en konstant oro för mig 45,27 21%

 

Vad säger studenterna:

Ekonomisk oro: Jag måste ständigt oroa mig för min ekonomi. Det finns inget ekonomiskt stöd för internationella studenter som är arbetslösa. I Åboregionen finns det inga jobbmöjligheter just nu, inte ens deltidsjobb inom städning. Alla mina besparingar har tagit slut väldigt snabbt.
– Man, internationell, Finland

Jag är lite orolig eftersom de ännu inte har meddelat hur mycket hyran kommer att höjas i år, och jag har knappt några pengar kvar till sparande eller aktiviteter med vänner.
– Kvinna, nationell, Sverige


5. Låg kännedom om vart man kan vända sig för stöd med psykisk hälsa

Det totala antalet studenter utan tillgång till stöd för psykisk hälsa fortsätter att öka. Resultaten visar att medvetenheten om och tillgången till resurser för psykisk hälsa fortfarande är låg inom studentpopulationen, vilket understryker behovet av att bredda och normalisera tillgången till professionellt stöd inom studentbostadsmiljöer. Det europeiska genomsnittet för att inte ha tillgång till eller veta vart man ska vända sig för stöd ligger på 56,6 %. De nordiska länderna ligger relativt lågt i denna statistik.

 

Tabell 5: Andel av studenter som saknar tillgång till eller kunskap om stöd för psykisk hälsa

Land Andel
Danmark 84%
Finland 75%
Sverige 76%
Island 68%

6. Gemensamma utrymmen kan minska studenters ensamhet

Gemensamma utrymmen, trygghetsskapande personal och delade utomhusområden fortsätter att spela en avgörande roll för att minska ensamhet och förbättra studenters välmående. I år uppgav 42 % av studenterna att de kände sig ensamma. Deras genomsnittliga MHI-5-värde låg 14 enheter lägre jämfört med dem som inte kände sig ensamma. Det här mönstret har varit konsekvent de senaste åren och understryker det stora behovet av välplanerade gemensamma ytor som främjar gemenskap, delaktighet och en känsla av tillhörighet.

 

Sverige Island Danmark Finland
Service som har störst påverkan på välmåendet
  • Studentledda nätverk/grupper
  • Organiserade event
  • Platsbaserad community manager
  • Studentledda nätverk/grupper
  • Organiserade event
  • Säkerhetspersonal
  • Service för paketleverans
  • Säkerhetspersonal
  • Studentledda nätverk/grupper
  • Reception
  • Organiserade event
  • Platsbaserad community manager
  • Stöd för psykisk hälsa)
  • Studentledda nätverk/grupper
  • Organiserade event
Lokaler som har störst påverkan på välmåendet
  • Gym
  • Lounge/spelrum
  • Gemensamt kök
  • Delade utomhusområden
  • Studierum
  • Gym
  • Lounge/spelrum
  • Gym
  • Delade utomhusområden
  • Bio
  • Delade, bokningsbara lokaler
  • Gym
  • Studierum
  • Lounge/spelrum
Främsta
stressfaktorer
  • Ensamhet
  • Relationer
  • Diskriminering
  • Loneliness
  • Diskriminering
  • Träffa människor och skaffa vänner
  • Diskriminering
  • Ensamhet
  • Träffa människor och skaffa vänner
  • Mobbning
  • Ensamhet
  • Komma överens med andra boende

 

Vad säger studenterna?

Att ha en plats där jag kan gå ut, umgås med andra, använda restaurangen, caféet och andra faciliteter hjälper mig att hantera mina studier, min stress och mitt sociala liv på ett hanterbart sätt.
– Kvinna, internationell, Finland


7. Vägen framåt

Utmaningar och möjligheter

  • Resultaten från Student Living Monitor 2023–2025 visar att även om Norden ligger något över det europeiska genomsnittet när det gäller studenters välmående, är marginalen liten och de underliggande utmaningarna finns även här.
  • Studenter i de nordiska länderna fortsätter att möta ekonomiska påfrestningar och brist på stöd för psykisk hälsa
  • Tillgång till det förstahandsvalda, prisvärda och trygga boendet är fortfarande en av de mest avgörande faktorerna för studentupplevelsen.

 

Positiva trender

  • Välmåendet bland studenter med funktionsvariation, icke-binära studenter och internationella studenter ökar.
  • Gemensamma utrymmen, trygghetsåtgärder och regelbundna aktiviteter för att bygga gemenskap lyfts fram som några av de mest effektiva insatserna för att minska ensamhet och stärka känslan av tillhörighet.

 

Slutsats:

Att säkerställa att varje student – oavsett bakgrund, identitet eller ekonomiska förutsättningar – har tillgång till stabilt, prisvärt och stödjande boende är inte bara en välfärdsfråga, utan också en strategisk investering i våra unga vuxna.

Student Living Monitor sänder ett tydligt budskap: när boendet är tryggt, inkluderande och förankrat i gemenskap, blomstrar studenterna. När det inte är det, räcker inte ens de starkaste utbildningssystemen till.

Att stärka studenters boendeupplevelse är därför inte ett komplement till högre utbildningspolitik – det är en central pelare för att bevara Nordens globala försprång inom talang, innovation och samhälleligt välmående.

MHI-5 är ett globalt erkänt och väl dokumenterat mått på välmående. Det använder en skala från 0 till 100, där poäng över 60 indikerar god psykisk hälsa och speglar ett optimalt välmående.

Student Living Monitor (SLM): Student Living Monitor är en årlig undersökning från The Class Foundation som undersöker sambandet mellan studenters lycka, upplevelser och boendemiljöer i Europa. Undersökningen engagerar tusentals deltagare över hela Europa och ger värdefulla insikter i studenters erfarenheter samt rekommendationer till branschen. Rapporten för 2025 finns tillgänglig här.

The Class Foundation, som grundades 2011, är en partnerbaserad, icke-vinstdrivande organisation med målet att främja professionalisering och kunskap om studentbostäder i hela Europa. Som det största europeiska ekosystemet för studentboende är deras uppdrag att vara den ledande tankesmedjan inom studentbostäder och studentupplevelser. Genom forskning, evenemang, samarbeten och priser bygger The Class Foundation ett omfattande internationellt nätverk med över 100 kompletterande partners som tillsammans skapar hem för över 3 miljoner studenter. Genom att koppla samman operatörer, investerare, beslutsfattare, universitet, tjänsteleverantörer och studentorganisationer erbjuder de en plattform för kunskapsutbyte och bästa praxis. Läs mer här.