Studentbostad i augusti eller oktober, spelar det roll för studieresultaten? Ja, så verkar det vara. Enligt en ny studie hade studenter som fick bostad före terminsstart högre betyg under sitt första studieår och hamnade oftare bland de bästa i sina kurser, jämfört med dem som fick vänta till längre in på höstterminen.
Chansen att hamna bland de tio procent med högst betyg i en kurs var omkring en tredjedel större för dem som hade bostad innan studiestart. Negar Khaliliaraghi vid IFAU, som har gjort studien, förklarar vad det betyder i praktiken.
– Föreställ dig en klass på 50 studenter som rangordnas efter sina betyg. En student som normalt skulle hamna i mitten, runt plats 25, skulle i genomsnitt istället hamna runt plats 20 eller 21 om hen hade haft en bostad när terminen började, säger Negar Khaliliaraghi.
Hon påpekar samtidigt att resultatet är osäkert och att effekten i verkligheten kan vara mindre.
Slumpen avgjorde vem som fick bostad först
Studenterna i studien deltog i AF Bostäders novischlotteri, där köplatser varje sommar lottas ut bland nyantagna studenter som inte har bott i Skåne det senaste året. Hösten 2022 deltog 2 546 studenter. Alla fick en plats i kön, men bara drygt 200 bostäder gick att söka före terminsstart.
Därför kan studien visa att det är bostaden som gör skillnad och inte studenterna själva. Annars hade en förklaring kunnat vara att handlingskraftiga studenter, eller studenter från resursstarka hem, har lättare att både ordna bostad och lyckas bra med studierna. Men eftersom köplatserna lottas ut spelar det ingen roll för vem som får bostad först. Lottningen i sig fungerar därmed som ett naturligt experiment.
Tidpunkten avgör – och försprånget håller i sig
Effekten är störst under första terminen. De som fick bostad först i oktober, november eller december fick inte samma lyft under sin studiestart. Skillnaderna minskar ju längre tiden går, men försprånget försvinner inte helt under våren, trots att fler då hunnit ordna ett boende. De som hade bostad från start var fortfarande oftare bland de tio procent bästa i sina kurser. Skillnaden i snittbetyg var däremot mindre på våren och för liten för att man ska kunna säga något säkert om den.
Större skillnad bland yngre studenter
Effekten på betygen var dock ungefär dubbelt så stor bland studenter under 21 år. Eftersom gruppen är mindre är resultatet osäkrare, och Negar Khaliliaraghi ser det som en fingervisning snarare än ett säkert resultat.
– Om skillnaden är verklig finns det två troliga förklaringar. Forskning visar att yngre hyresgäster diskrimineras mer på den privata hyresmarknaden, så de kan ha svårare att själva hitta alternativ. Yngre studenter flyttar också hemifrån för första gången i samband med studier, och då kan ett stabilt hem göra större skillnad, säger Negar Khaliliaraghi.
Mindre jobb och kortare resor
Enkätsvaren från deltagarna pekar i stort på flera möjliga förklaringar. De som hade bostad från start arbetade mer sällan heltid, pendlade mindre och delade mer sällan bostad med någon annan. De hade också ett tryggare boende i och med förstahandskontraktet. Faktorerna hänger ihop, och därför är det svårt att peka ut en som är viktigare än någon annan.
– Ett stabilt och tryggt boende som helhet är viktigt för studierna. I min studie, om man inte har ett stabilt boende, bor man oftare utanför Lund, delar lägenhet för att hålla nere kostnaderna och tar ett jobb för att klara en högre hyra. Det är klart att det kan påverka studierna negativt, säger Negar Khaliliaraghi.
