Studenter ser ljusare på sin ekonomi – hyrans andel oförändrad

Hur studenterna har det ekonomiskt och hur de väljer att bo påverkar direkt efterfrågan på studentbostäder. CSN:s rapport bygger på enkätsvar från drygt 3 300 studerande med studiemedel i april 2026 och registeruppgifter om deras inkomster. Här är de resultat som är mest relevanta för studentbostadsmarknaden.

Bättre ekonomi ger större marginaler

Nästan 70 procent upplever sin ekonomi som ganska eller mycket bra, jämfört med 56 procent 2024. 63 procent skulle klara en oväntad utgift på 13 000 kronor utan att låna eller be om hjälp, mot 54 procent för två år sedan.

Fler jobbar – men färre gör det för att studiemedlet inte räcker

Nästan hälften av studenterna arbetar vid sidan av studierna, en ökning med 5 procentenheter sedan 2024. Andelen som jobbar för att studiemedlet inte räcker har dock minskat från 44 till 35 procent, och något fler än tidigare anger att de gör det för att kunna spara eller unna sig något extra.

Nästan var tredje bor i studentbostad

De vanligaste bostadsformerna är studentbostad (29 procent) och vanlig hyreslägenhet (34 procent). Att bo i studentbostad är vanligare på mellanstora studieorter och bland yngre studerande.

Fler unga bor hemma

28 procent av studenterna under 25 år bor med sina föräldrar, jämfört med drygt 20 procent 2024. Det är vanligare runt storstäderna och bland dem som inte tar studielån, där drygt hälften bor hemma.

Boendekostnadens andel ligger still

Boendet är studenternas största utgift, i snitt 5 600 kronor i månaden. Det motsvarar 37 procent av inkomsten, en andel som legat i princip oförändrad sedan 2020.

Studentbostaden kan ha blivit något dyrare

Den genomsnittliga kostnaden för en studentbostad (6 000 kronor i månaden) ser ut att ha ökat med omkring 500 kronor sedan 2024, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd.