Unga och studenter känner sig ensamma hemma

Var fjärde ung vuxen i åldern 19-24 upplever livet som ensamt, och den plats där de oftast känner sig ensamma är i hemmet. Unga som bor i studentlägenhet känner sig allra ensammast. Det visar undersökningen Ungdomsbarometern, gjord på uppdrag av Boinstitutet. Studentbostadsbranschen jobbar sedan länge med lösningar för att bryta isolering och främja socialt utbyte. 

Unga personer som känner sig ensamma har ökat med nio procentenheter sedan 2015. Och anmärkningsvärt många av dem upplever en känsla av ensamhet i sitt eget hem.

– Ensamhet i hemmet har inte via Ungdomsbarometern varit mätt tidigare, så vi vet endast nuläget, där vår undersökning visar att hemmet är den plats där unga oftast känner sig ensamma. Ett nedslående resultat då hemmet borde vara en trygg plats för att ladda batterierna, säger Moa Andersson, verksamhetsledare på Boinstitutet.

 Ensamheten störst i studentbostad
Drygt en fjärdedel av de tillfrågade i undersökningen bor i studentlägenhet eller studentrum. Hela 92 procent av dem känner sig ensamma i sitt hem minst en gång i månaden, 58 procent känner sig ensamma flera gånger varje vecka*. Några faktorer som Boinstitutet lyfter fram som förklaringar till den upplevda ensamheten är ökad psykisk ohälsa, sociala medier samt stress i skola och arbetsliv.

”Lösningar för att främja socialt utbyte är studentbostadsbranschen på sedan länge”

– Varför unga i just studentbostad känner sig mest ensamma kan vi bara spekulera om. Undersökningen har inte haft ambitionen att svar på vad ensamheten beror på, utan istället se till vad bostadsbranschen kan göra för att minska känslan av ensamhet i och kring hemmet. Kan det vara så att enkelt att livet som student är mycket påfrestande, både socialt och ekonomiskt, vilket påverkar den psykiska hälsan och känslan av ensamhet? Studenter ska kunna fokusera på att just studera, inte må dåligt i, och vara oroliga över, sitt boende, säger Moa Andersson.

Att många studenter mår dåligt kommer inte som någon nyhet för studentbostadsbranschen.

– Vi vet sedan tidigare att många studenter är stressade och lider av psykisk ohälsa. Att känslan av ensamhet är så påtaglig har vi kanske inte sett såhär tydligt innan. Men lösningar för att bryta isolering och främja gemenskap och socialt utbyte är branschen på sedan länge, säger Stina Olén, vd på Studentbostadsföretagen.

Lägre hyra för att bryta ensamheten
Så vad kan då göras för att unga i allmänhet, och studenter i synnerhet, ska känna sig mindre ensamma i sin bostad?Bland unga som hyr sin bostad, inklusive studentbostad, är lägre boendekostnad det förslag som flest anser kunna minska ensamheten, eftersom de då skulle ha råd med mer sociala aktiviteter. Förslaget hamnar på förstaplats både i storstäder och i mindre städer/på landsbygden.

– Vi vet att det finns en korrelation mellan socioekonomiska villkor och hur vi bor. Unga i hyrt boende har i genomsnitt mindre i plånboken efter att hyran är betald, vilket kan förklara varför fler i den gruppen anser att lägre boendekostnad kan minska deras känsla av ensamhet. Men oavsett upplåtelseform lever många unga och studenter på marginalen och då blir boendekostnaden relevant för att faktiskt ha råd till sociala aktiviteter, säger Moa Andersson.

Att hyresnivån skulle ha så stor påverkan på den upplevda ensamheten är inte något som diskuterats i studentbostadsbranschen tidigare.

– Jag tycker att detta är en intressant aspekt, men det är inte helt lätt att tolka resultatet, så vi kommer att titta närmare på den här frågan framöver. Det finns anledning att tro att hyresnivåns betydelse varierar mellan olika orter. I Stockholm är det till exempel svårare att hitta ”billiga” sätt att umgås, säger Stina Olén.

Viktigt med sociala ytor och aktiviteter
På andra respektive tredje plats över åtgärder från de unga själva kommer arrangerade sociala aktiviteter för grannar samt gemensamma sociala ytor i anslutning till bostaden. Den här typen av boendesociala frågor jobbar många studentbostadsföretag aktivt med, både när det gäller studenter som bor i korridor och i egen studentlägenhet.

– Det känns hoppfullt att undersökningen visar att branschen är på rätt spår här. Att bryta isolering och skapa förutsättningar för gemenskap mellan de boende är ett högt på agendan i många företag idag. Det innebär att nya värderingar och arbetssätt tar plats inom såväl byggnation som förvaltning, säger Stina Olén.

Ensamhetsrevolutionen för grannar  närmare varandra
Lina Zakrisson på Ensamhetsrevolutionen hjälper bostadsföretag att skapa system för social hållbarhet i flerbostadshus, eller som hon uttrycker det: ”skaka liv i ett hus sociala potential”. Till grund för arbetet ligger tre syften; nytta, nöjesfunktion och överlevnad.

– Nyttoaspekten innebär att man kan dra nytta av de som bor nära, till exempel genom att låna en borrmaskin eller få hjälp att rasta hunden. Nöjesfunktionen handlar om att ta reda på mer om sina grannar och därmed hitta beröringspunkter och gemensamma intressen. Den tredje aspekten, överlevnad, kan låta lite dramatisk men handlar helt enkelt om att vi människor inte klarar oss utan varandra. Vi behöver interaktion i någon form, vilket väl blir extra påtagligt såhär i coronatider, säger Lina Zakrisson och fortsätter:

– Jag tror att vi i mycket större utsträckning behöver se våra hus och bostadsområden som små mikrosamhällen som vi kan nyttja mycket mer. Det gynnar inte bara vår hälsa utan även husets totalekonomi. Ett hus som människor trivs i är ett väl omhändertaget hus som blir enklare att drifta. Det osäkra läget i världen just nu hoppas jag kommer leda till något gott. Fler inser att vi behöver varandra, särskilt på hemmaplan.

Vi avslutar artikeln mer hoppfullt än den började. Det ÄR oroande att unga känner sig ensamma – till och med i sitt eget hem – men det finns saker vi kan göra åt det. Runt om i studentbostadsbranschen testas nya aktiviteter och arbetssätt så gott som dagligen och det gäller att fortsätta sprida de goda exemplen inom branschen.

– Studentbostadsaktörerna har dock inte ensamt ansvar. För att bryta ensamheten behöver samarbetet med framför allt lärosäten och studentorganisationer stärkas. Jag hoppas på en bättre dialog på både lokal och nationell nivå framöver, avslutar Stina Olén.

* I vanlig hyresrätt är motsvarande siffor 87 respektive 59 procent.