Studenter och lågkonjunkturen: hur påverkas privatekonomin?

Lågkonjunkturen slår brett bland olika samhällsgrupper, men hur har läget utvecklats för studenter, en grupp där många redan har haft det svårt när det gäller att få ekonomin att gå ihop? Enligt, Linda Hasselvik, bolåne- och privatekonom SBAB, är läget minst sagt tufft, samtidigt som det finns ljuspunkter.

– Inflationen har slagit hårt mot alla i Sverige, så även mot studenterna. Mycket tyder dock på att den värsta tiden är förbi. Inflationen faller tillbaka och studenterna har blivit relativt sett väl kompenserade om än med fördröjning, berättar Linda.

Under 2023 höjdes CSN-beloppet med 1000 kr och under 2024 kommer en för många efterlängtad höjning med ytterligare 1 104 kr. Något som motsvarar en höjning på cirka 20 procent över två år. Även fribeloppet kommer att höjas under kommande år.

Men även om CSN kan hjälpa många studenter är lånet något som kan bli svårt att börja betala av, speciellt för nyexaminerade som möts av utmaningar i jobbsökandet.

– Tanken är att studierna trots skulderna ska löna sig över tid genom en högre lön. Det finns dock en risk att de som tar examen i lågkonjunkturen har svårare att få jobb. För dem kommer det att ta längre tid att betala av studieskulderna och det kommer ta längre tid innan investeringen i att studera lönar sig, säger Linda.

En förhållandevis liten ökning av unga som hamnar hos kronofogden 

För den som tittar på kronofogdens statistik ser studenter inte ut att ha drabbats nämnvärt än, åtminstone inte bland yngre grupper. Medan målen bland åldrarna 18-25 har ökat med en procent under våren 2023 har målen bland åldrarna 65 ökat med hisnande 18 procent.

Det är dock viktigt att påpeka att läget kan ändra sig framåt och att flera unga klarar sig tack vare ett nätverk som hjälper dem om de hamnar i trångmål.

Hur kommer bostadssituationen förändras?

Även gällande bostäder kan föräldrar och andra närstående spela en mycket viktig roll. Bostadspriserna har sjunkit och det finns möjligheter för den som vill köpa en bostad till lägre pris, menar Linda, innan hon lyfter problematiken med räntorna.

– Samtidigt har det blivit dyrare att äga en bostad eftersom räntorna ökat, vilket kan få fler att i stället efterfråga en hyresrätt eller studentbostad om utbudet är tillräckligt stort, säger Linda.

Och föräldrarnas ekonomi påverkas likväl av inflationen, även om många förmodligen är bättre rustade inför högre räntor och därmed kan ha möjlighet att hjälpa till med bostadslånen.

– Ofta krävs att till exempel en förälder ställer upp som medlånetagare. Om föräldrarna fått sämre ekonomi kan de ha svårare att hjälpa barnen nu. Samtidigt vet vi att föräldrar med utflugna barn generellt sett klarat både inflationen och räntehöjningarna relativt väl, bland annat då de generellt sett har mindre lån än de som är yngre, säger Linda.