Så arbetar branschen för att skapa trygga studentbostadsområden
Runt om i landet upplever många studentbostadsföretag problem med otrygghet i eller kring sina studentboenden. Anledningarna och åtgärderna skiljer sig åt, men det finns många gemensamma nämnare. På vårt medlemsforum kring ämnet delade fyra företag med sig av sina erfarenheter.
Helsingborgshem: Stormöte gav snabb effekt
Helsingborgshem har flera studentbostäder i stadsdelen Söder som är en utsatt stadsdel med bland annat sprängningar och skottlossning i området. Studentbostäderna har placerats där för att lyfta stadsdelen, vilket innebär att de behöver jobba aktivt för att skapa en trygg situation för de boende. De senaste åren har läget blivit bättre, vilket också märks när Helsingborgshem mäter den upplevda tryggheten i sin kundnöjdhetsundersökning.
Det Helsingborgshem har gjort bygger mycket på samverkan. Grunden var ett stormöte där studenter, polismyndigheten och kommunen – i stort sett alla förvaltningar som påverkar stadsdelen och dess utformning – deltog. För att göra träffen attraktiv för studenter bjöd Helsingborgshem på mat och anordnade den samband med en pubafton som ändå samlade studenter varje torsdag. På mötet framkom flera viktiga saker, till exempel att studenternas bild av tryggheten inte stämde överens med polisens. Men också att både polisen och studenterna kunde lyfta olika hotspots och förbättringsåtgärder som genom en kraftsamling av alla aktörer kunde åtgärdas på kort tid. Nyckeln enligt Helsingborgshem var att alla var där och fick samma information, som sedan ledde till gemensam prioritering och snabba åtgärder. Viktigt är även att få en bra kontakt in till polisen.
Stora Tunabyggen: Uppmärksammad situation i Tjärna Ängar
I Tjärna Ängar, ett klassiskt miljonprogramsområde, har Stora Tunabyggen 180 studentbostäder. Området fick mycket uppmärksamhet under hösten 2020 på grund av incidenter där bland annat studenter blev utsatta. Nyheten spred sig både nationellt och internationellt, statsministern var på besök och frågan delade studenterna i området i två läger. Uppmärksamheten blev problematisk. Även om den satte problematiken på agendan så förvärrade den också läget. För Stora Tunabyggen handlar det mycket om att förändra bilden av Tjärna Ängar bland borlängeborna. Situationen har förbättrats, men den negativa bilden av området kvarstår. Trots uppmaningar om att flytta studentbostäderna därifrån, vill de hellre lägga fokus på att lösa problemen snarare än att fly från dem.
Några av de insatser som Stora Tunabyggen gjort är att erbjuda alla utsatta studenter en ny bostad. Ingen av studenterna har tackat ja till det erbjudandet. Både polisen och Stora Tunabyggen har satt upp kameraövervakning, vilket har gett effekt. Problemen är till stor del polisiära och polisen har punktmarkerat kriminella grupper. Dessutom har de pratat, bekräftat och samverkat med flera parter, framförallt studenterna. De har också anordnat trygghetsvandringar för studenter i samarbete med kåren och andra föreningar.
Studentbostäder i Linköping: Snabbt eskalerande otrygghet
I området Ryd har Studentbostäder i Linköping runt 3 000 studentbostäder. Det senaste ett och ett halvt året har de märkt av en kraftig eskalerande otrygghet kopplat till kriminalitet. De har haft inbrott i flera bostäder och förråd, hotfulla situationer i stadsdelscentrum, misshandel, skadegörelse kring studentpub och öppen drogförsäljning.
Polisen har den senaste tiden punktmarkerat stadsdelen vilket gett en lugnare situation och Studentbostäder i Linköping har gjort flera egna åtgärder, till exempel satt upp kameror för övervakning, brytskydd och rörelsedetektorer i entréer och dörrar. Dessutom satsar de mycket på trygghetsvärdar. Trygghetsvärdar är anställda av koncernen och har till uppgift att vara ute i området, skapa långsiktiga relationer och lugna ner situationer. Det är ett sätt för dem att finnas i området även utanför kontorstid. Detta har gett bra effekt och värdarna blir som en länk mellan de boende i området och socialtjänsten, polisen och övriga myndigheter. Problemen är i stor utsträckning av polisiär karaktär och det är viktigt att göra polis- och EST-anmälningar kring både stora och små brott.
Svenska Bostäder: Förstärkt skalskydd i k-märkt byggnad
Mitt på Kungsholmen i Stockholm ligger Vallgossen, en kulturminnesmärkt byggnad som byggdes om till studentbostäder för några år sedan. I närheten ligger både ett akutboende för hemlösa och ett beroendecentrum med sprutbyte. Innan ombyggnationen var den öde byggnaden ett tillhåll för hemlösa, kriminella och personer med beroendeproblem, något som fortsatt och som skapar stora problem med inbrott, brytskador och otrygghet för Svenska Bostäder och dess hyresgäster. Byggnadens utformning, med stora ytor för både boende och teknik, gör det lätt att olovligt ta sig in och hålla sig kvar utan att bli upptäckt.
Förutom samverkan och dialog med studenterna och polis, har de satsat på flera fysiska åtgärder. Detta har dock försvårats på grund av byggnadens kulturminnesmärkning. Till exempel har de installerat gallergrindar, brytförstärkning på dörrar, HP-19 i teknikutrymmen (ett system om utsöndrar ett obehagligt ljud om någon är inne längre än fem minuter) och aptussystem på samtliga hissar och trapphus för att förhindra obehöriga från att ta sig till olika våningsplan. Dessutom har de väktarrondering nattetid under vissa perioder, dagliga rundor av bovärdar som kollar dörrar och låshus samt en liten grupp studenter som har behörighet att tillkalla väktare och förmedlar information från Svenska Bostäder till övriga boende. Åtgärderna har gett effekt, men obehöriga besök förekommer fortfarande. Fler åtgärder som skulle behövas, till exempel slussdörrar, hindras av byggnadens kulturminnesmärkning.
Övriga tips från branschen
- Polisen jobbar mycket utifrån statistik – anmäl incidenter, även de som man känner att det inte kommer ge något mer, för att få till resurser och uppmärksamma myndigheter.
- Läget i området kan bli bättre av olika typer av näringsverksamhet som skapar ett betryggande flöde av människor.
- Nya möjligheter med digitala tavlor i gemensamma utrymmen för att bättre få ut information kring trygghetsfrågor.
