Rapport från årets The Class Conference

Förra veckan gick årets The Class Conference av stapeln, en årlig konferens arrangerad av tankesmedjan The Class of 2020, där studentbostadsaktörer från hela världen samlas kring frågor som rör studenters boende och liv. Stina Olén och Erica Sjölin från kansliet besökte årets konferens i Berlin – här har de sammanfattat sina intryck i tre punkter.

Coliving-trenden växer
Coliving är ett allt hetare ämne på The Class Conference. I år berörde nästan alla av de 26 programpunkterna coliving, inte minst ur ett investerarperspektiv, men också utifrån byggnation och sociala aspekter. Talarna var eniga om att det inte är en tillfällig trend utan en boendeform som är här för att stanna och utvecklas vidare. Det viktigaste, men samtidigt svåraste, är att få till är en känsla av ”community”. Det är communityn man till stor del säljer, det som är mervärdet, och därmed något som behöver investeras mycket i.

Många aktörer som vi träffade på konferensen jobbar med en mix av digitala lösningar och fysiska möten, vilket innebär att erbjuda allt från appar till att arrangera sociala aktiviteter för och med hyresgästerna. Flera talare framhöll att det är genom att dela upplevelser som vi skapar gemenskap, vilket gör aktiviteterna väldigt viktiga.

Något som också diskuterades mycket var hur coliving kommer att utvecklas framöver. Till exempel spår några att vi kommer se fler billigare koncept framöver samt att fler kommer att blanda olika grupper i husen, såsom seniorer och studenter eller hotellgäster och studenter.

Fokus på välmående ger framgångsrika studenter
Den psykiska ohälsan hos unga är också ett stort samtalsämne på the Class conference. Men som någon klokt uttryckte det; ”välmående är ingen trend, utan något vi kommer behöva jobba med kontinuerligt framöver”.

Europeiska studentbostäder skiljer sig ofta från de nordiska på så sätt att man har mer personal närvarande ute bland studenterna och att man erbjuder mer service kring bostaden. Men även om förutsättningarna är olika, finns mycket att inspireras av.

Bland det mest intressanta var att flera företag mäter hur studenterna mår under boendetiden och på så vis kan följa upp effekten av de insatser de sätter in. ”Vi har skiftat fokus från att mäta hur det går med studierna, till hur det går för studenten”, förklarade en panelist.

En annan lyfte riskerna med att effektivisera bort de personliga mötena med studenterna och att det spontana mötet med hyresgästen ska uppmuntras. På ett mer exklusivt studentboende hade de en psykolog anställd för studenternas räkning. Slutligen lyftes också hur man genom den fysiska miljön, i till exempel färgval och utformning, kan främja välmående.

Studentbostäderna skapar attraktionskraft
Städers och regioners behov av kompetens och investeringar hänger mycket ihop med deras förmåga att attrahera studenter och unga människor. Ett återkommande tema under konferensen var hur viktigt studentbostäderna är för lärosätets attraktivitet med koppling till att det krävs politisk vilja och handlingskraft för att lyckas. Det lyftes också hur viktigt det är att städerna sätter tydliga mål och strategier för hur man ska locka talanger och hur viktiga studentbostäder är i det arbetet.