Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden: så påverkas studentbostadsbranschen

Nyligen redovisade utredningen Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden sina förslag för regeringen. För Studentbostadsföretagen har det varit viktigt att de ökade rapporteringskraven som nu föreslås inte ska omfatta studentbostäder. ”Vi är glada att utredningen tagit hänsyn till de särskilda förutsättningarna i vår bransch”, säger vd Stina Olén.

Utredningen har bland annat lämnat förslag på hur de uppgifter som finns i lägenhetsregistret kan göras tillgängliga för fler aktörer för att bland annat bekämpa brottslighet. Man har även gjort en kartläggning av andrahandsmarknaden och specifikt granskat tillämpningen av blockhyreshyresavtal. En lagändring som föreslås innebär att uppgifter om förstahandshyresgästen ska registreras i lägenhetsregistret. Fastighetsägare föreslås vara skyldiga att uppdatera uppgifter om detta till Lantmäteriet kvartalsvis. Studentbostäder och andra specialbostäder ska dock undantas detta.

– Denna datainsamling skulle innebära en orimlig administration för studentbostäder, där boendetiden är så kort. Det är bra att utredningen tog till sig våra synpunkter och föreslår undantag för studentbostäder, säger Stina Olén, vd Studentbostadsföretagen.

Utredningen har också kartlagt andrahandshyresmarknaden och blockuthyrning, men utan att ge lagförslag då det inte ingick i uppdraget. I betänkandet fastslås dock att blockhyra utgör ett viktigt verktyg för lärosäten att tillhandahålla bostäder till särskilda grupper samt att det också utgör ett seriöst behov. För att blockhyra ska kunna användas krävs just att det finns ett seriöst behov och att detta och avstegen i hyresavtalet godkänns av hyresnämnden.

– Vi är positiva till utredningens slutsatser om blockhyra. I ett läge det tyvärr förekommer en del avarter på marknaden är det viktigt att se över hur det tillämpas, men också att tydliggöra hur blockhyra ska användas. Efter att förutsättningarna för lärosätenas förmedling av bostäder till internationella studenter och forskare nyligen ändrades finns det lärosäten som ser över och vill utöka sin blockförhyrning och då är det viktigt att förutsättningarna är tydliga, avslutar Stina Olén.

Nedan kan du läsa mer om utredningen och förslagen den presenterar.

Mer om utredningen

Ändringarna föreslås införas i lagen och förordningen om lägenhetsregister den 1 januari 2026. Uppgifterna om hyresrätt och kooperativ hyresrätt föreslås vara registrerade senast den 30 juni 2026. Uppgifterna om förstahandshyresgäster och när hyresrätten tillträddes föreslås börja registreras i lägenhetsregistret senast den 30 oktober 2026.

  • Avser förslag om en ändrad och anpassad lägenhetsregisterlagstiftning och att uppgift om att en lägenhet är upplåten med hyresrätt ska tillföras lägenhetsregistret.
  • Utredningen föreslår också att den så kallade finalitetsprincipen ska införas i lagen om lägenhetsregister.
  • I lagen om lägenhetsregister ändras så att det ska framgå om en lägenhet är upplåten med hyresrätt eller kooperativ hyresrätt. Uppgifterna föreslås lämnas av fastighetsägaren till kommunen där byggnaden är belägen.
  • Utökade möjligheter till elektroniskt utlämnande av uppgifter. Det ska få tillåtas om det inte är olämpligt. Lantmäteriet föreslås bedöma om utlämnande är olämpligt.
  • En ändring av lagen om lägenhetsregister föreslås som innebär att uppgifter om namn och personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer på förstahandshyresgästen eller förstahandshyresgästerna för vanlig bostadslägenhet som är upplåten med hyresrätt eller med kooperativ hyresrätt får samlas in och hållas uppdaterade i lägenhetsregistret.
  • Fastighetsägaren ska lämna uppgiften till Lantmäteriet. Fastighetsägare föreslås också vara skyldiga att uppdatera uppgift om förstahandshyresgäst kvartalsvis.
  • Lantmäteriet föreslås samla in uppgifterna om förstahandshyresgäster samt få behörighet att föra in, ändra och ta bort uppgifter om förstahandshyresgäster i lägenhetsregistret. Uppgifterna föreslås lämnas på det sätt som bestäms av Lantmäteriet.
  • Uppgift om person- och samordningsnummer föreslås därför endast få behandlas utan samtycke när det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen.