Nya sätt att bygga gemensamt

Det kollektiva boendet, del 2

Det har blivit dags för andra delen i vår serie om det kollektiva boendet, den här gången om hur branschen ställer sig till att bygga mer kollektivt. I Studbotrend  har vi intervjuat två medlemmar med en stor andel kollektiva bostäder om hur de ser på framtiden. Vad gör de med korridorerna och hur utvecklar de nya sätt att bo tillsammans? Dessutom, är förutsättningarna att utveckla nya boendeformer på plats?

2018 färdigställde SGS Studentbostäder i Göteborg 230 studentbostäder. En majoritet är ettor, men de bygger även större kompislägenheter och minikollektiv.
– Vi ser en stor efterfrågan på allt från ettor till femmor. I nyproduktionen krävs faktiskt längst kötid för att få de riktigt stora lägenheterna, säger Magnus Paulsson, vd SGS Studentbostäder.

SGS märker att det är populärt att gå ihop några kompisar och dela, både för gemenskapen och prislappen. De hyr ut lägenheterna på ett kontrakt, men det är ändå ett tryggt boende för kompisarna, menar Magnus. När en flyttar ut, kan kontraktet nämligen gå över till en av de andra, så länge den uppfyller studiekravet.

För Studentbostäder i Linköping är det också viktigt att erbjuda flera olika boendeformer. Vd Simon Helmér tycker att studenter ofta framställs som en homogen grupp, medan de i själva verket efterfrågar olika saker.
– Cirka 75 procent av det vi byggt på senare tid är ettor, men vi tror att kollektivboende kommer fortsätta att vara en central del i vårt erbjudande, säger Simon.

4 av 5 studentbostadsaktörer finner det attraktivt att bygga kollektiva bostäder*

Renoveringsbehov driver fram vägval
Både Magnus och Simon vittnar om korridorsbestånd med stora renoveringsbehov. I sina äldre fastigheter är Studentbostäder i Linköping i full gång med ROT-renoveringar. I samband med det moderniseras korridorsboendet, men i vissa fall byggs bostäderna om till lägenheter.
– Genom att omvandla rummen till ettor och gemensamhetsköket till tvåor kan vi faktiskt ge plats för fler studenter på samma yta. Dessutom blir det riktigt prisvärda studentettor, menar Simon.

Hos Studentbostäder i Linköping, som vill främja det sociala och ge förutsättningar för gemenskap mellan de boende, ser man dock nackdelar med att bygga bort gemensamma utrymmen. I takt med att renoveringarna fortgår, utvecklar de därför andra miljöer för umgänge i sina bostadsområden.

På SGS har man haft en delvis annorlunda taktik. Deras största område, Olofshöjd, genomgick under 2019 en totalrenovering, där de valde att behålla korridorsrummen.

– Eftersom du får behålla din kötid när du bor i korridor hos oss, så passar det många studenter att ta ett rum på Olofshöjd som första bostad. Det är dessutom ett prisvärt boende i bra läge, säger Magnus.

Utmaning att bygga på nya sätt
Av de som vill bygga fler studentbostäder anger fyra av fem i Studentbostadsföretagens undersökning* att det är attraktivt eller delvis attraktivt att nyproducera kollektiva bostäder. Men att utveckla nya kollektivtyper är inte lätt. Regler kring tillgänglighet, hyressättningssystemet med mera, gör det svårt att förändra balansen mellan privata och delade ytor utan att hyrorna skjuter i höjden. Branschen efterfrågar mer anpassade regler för byggnation och uthyrning, som gör att studentbostäder kan utformas bättre, anpassas mer efter målgruppens behov och förutsättningar.

– Jag vill se flexiblare regelverk för att arbeta med tidsbegränsade hyreskontrakt. På så sätt kan vi lättare hjälpa nyantagna studenter, den grupp som har svårast att få tag på bostad, säger Simon.

Även Magnus framhåller vikten av att anpassa regelverket efter studentbostaden som genomgångsbostad.
– En av de största utmaningarna är bullerreglerna. Om vi hade kunnat mäta bullernivån på insidan, tänk hur många fler studentbostäder vi hade kunnat bygga i centrala lägen, säger Magnus.

*Studentbostadsföretagens Lägesrapport Nyproduktion 2019. På frågan ”Är nyproducerade kollektiva studentboenden attraktiva? svarar 37% av de som bygger ”ja” och 43% ”delvis”.  


Går det att bygga gemenskap i ettor?

Trenden att vilja bygga gemenskap, skapa förutsättningar för umgänge och trivsel, den gäller hela studentbostadsmarknaden och inte bara det kollektiva boendet. Och kanske är behovet rent av som störst bland studenter i enskilt boende. Hur gör branschen för att skapa samhörighet och kontakt mellan de boende när de bor i egna lägenheter? Här är två exempel.

Svenska Studenthus

Svenska Studenthus, vars nisch är fabriksbyggda ettor, satsar mycket på att skapa gemenskap och trivsel i sina områden. För att skapa rum för umgänge, studier och olika aktiviteter, satsar de på obemannade caféer i sina fastigheter. På några orter samarbetar de med Mattecentrum, som tar sina räknestugor till caféet och där involverar hyresgästerna att stötta ungdomar med matten. Svenska Studenthus har också en facebook-grupp för varje hus, med syfte att främja kontakten mellan hyresgästerna. Exempel på en aktivitet som de initierar tillsammans med studenterna är löpargrupper. 

Reykjavík

University of Icelands studentbostadsföretag, Félagsstofnun stúdenta, har ett blandat bestånd. De bygger alltid gemensamma utrymmen, oavsett om bostäderna är lägenheter eller kollektivlösningar, och har satsat mycket på arkitektur och design för att främja umgänge. I Brautarholt, där de endast har lägenheter, har de blandat klassiska gemensamhetsutrymmen med mer oväntade inslag, allt centralt och väl synligt på gården. Till exempel har de en boxningssäck i postrummet och gymutrustning i tvättstugan, för att blanda funktioner och människor – och det är också en bra isbrytare för samtal grannar emellan.

—————————–

Läs första delen i serien Det kollektiva boendet.