Nya regler och krav på energiområdet
Under 2020 och 2021 händer det en hel del på energiområdet för både nybyggda och befintliga bostäder. Här sammanfattar och kommenterar vi de viktigaste förändringarna. Läs gärna mer via länkarna längst ner i artikeln.
Nya energiregler från 1 september
Regeringen har siktet inställt på nära-nollenergibyggnader och som ett steg i att införa det och skapa en bättre balans mellan olika energislag införs nya energiregler den 1 september. Ändringarna innebär justerade kravnivåer samt att viktningsfaktorer ersätter primärenergifaktorer vid beräkning av en byggnads energiprestanda. Genom de nya energihushållningsreglerna vill man uppnå kostnadsoptimala nivåer och teknikneutralitet mellan hållbara och effektiva uppvärmningssystem. Samtidigt förtydligas att den energi som tillförs ska komma från förnybara källor. Reglerna införs med en övergångsperiod under ett år. Under den tiden kan man välja att tillämpa tidigare regler.
Färre studentbostadsprojekt förväntas få rätt till energibonus
Boverket fick nyligen i uppdrag att utreda om energikraven i investeringsstödet för studentbostäder också bör skärpas. Regeringens ambition är att stödet ska främja särskilt energieffektiva byggnader och ny teknik, men att endast 5–15 procent av projekten ska uppnå nivån för energibonus. Hittills har ca 50 procent av alla projekt som fått stöd utbetalt, fått energibonus, vilket gör att man vill se över kraven.
Boverket gör bedömningen att de ändringar som införs i BBR den 1 september kommer att påverka möjligheterna att få investeringsstöd. Därför drar man också slutsatsen att de nya kravnivåerna kommer att innebära en skärpning och att ytterligare förändringar i investeringsstödet inte behövs i nuläget. Att lämna reglerna kring investeringsstödet oförändrade, ger branschen den förutsägbarhet som behövs för att kunna bygga fler, hållbara och prisvärda studentbostäder.
– Studentbostadsbranschen ligger långt framme när det gäller användningen av förnybar energi och vill fortsätta ta steg för klimatsmart byggande. Det har dock varit rörigt i regelverket kring investeringsstödet och därför är det positivt att Boverkets analys visar att det räcker att de generella kraven skärps. Troligtvis kommer dock färre projekt att beviljas energibonus framöver och det blir intressant att följa hur det påverkar intresset att nyttja investeringsstödet, säger Stina Olén, vd Studentbostadsföretagen.
Kommande krav på individuell mätning och debitering och klimatdeklarationer
Den 1 juli 2021 träder nya krav i kraft på individuell mätning och debitering (IMD) för värme och tappvarmvatten i flerbostadshus. Kraven på IMD för värme gäller för de byggnader som har sämst energiprestanda. Därför ges det också tid att göra energieffektiviserande åtgärder istället för att installera mätare. IMD -kraven för tappvarmvatten gäller vid ombyggnad som innefattar en ny installation för tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintliga installationer. Även här kommer det att finnas möjlighet till undantag.
Regeringen avser att införa krav på klimatdeklarationer från den 1 januari 2022. Byggherren kommer då att vara ansvarig för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration vid uppförande av ny byggnad som kräver bygglov. Det kommer inte att finnas något gränsvärde för högsta tillåtna klimatpåverkan när reglerna träder i kraft, men det kommer troligtvis införas längre fram.
