Snygga miljörum, rätt skräp i rätt kärl och inga grovsopor på golvet. Känner du igen dig? Eller har ni raka motsatsen? Det finns många sätt att skapa en bättre avfallshantering på och ett av dem är nudging. Vi frågade både experterna på Beteendelabbet och studentbostadsföretagen själva varför det är effektivt och på vilka konkreta sätt man kan göra det.

Ida Lemoine är vd på Beteendelabbet, som är Sveriges första beteendebyrå. De hjälper organisationer att tillämpa nudging i praktiken och uppnå mätbar beteendeförändring som på sikt gynnar både individen, affären och planeten.

För de som inte hört talas om nudging innan, vad är det?
– Ibland har vi både kunskapen och motivationen att göra ekonomiska, hälsosamma och klimatsmarta val – men ändå gör vi inte det. En anledning är att mycket av våra vardagliga beslut i stor utsträckning går på autopilot, som inte alltid tjänar våra mer långsiktiga ambitioner. Då gäller det att hjälpa individen med en lätt knuff i rätt riktning. Nudging handlar om att designa valarkitekturer, vilket kan vara både en fysisk eller digital plats där vi tar beslut, som hjälper oss att gå från vilja till handling.

Hur kan nudging skapa bättre återvinning och sophantering?
– Återvinning är ett typiskt exempel på ett beteende som kräver ansträngning men inte ger någon direkt positiv konsekvens för individen. Inte supermotiverande med andra ord. Därför behöver beteendet både bli enklare och mer belönande – här kommer nudging in i bilden. Man har bland annat använt både färg och form för att uppmuntra och förenkla sortering och studier har visat att bara genom att visa hur mycket matavfall grannen sorterat ut så kan du öka återvinningen hos andra. Viktigt att ha i åtanke när man läser om andra lyckade exempel av nudgeinsatser är att varje återvinningssystem har olika användare och då också olika utmaningar. Det gället att skapa nudgeinsatser som är anpassade för den lokala kontexten.

Ni har jobbat med Örebrobostäder och Örebro Kommun kring just detta (läs mer nedan). Utifrån de erfarenheterna, vad är dina viktigaste tips för vad man ska tänka lite extra på?
– Utgå från den som ska nyttja återvinningssystemet (användaren). Titta på användarens hinder, drivkrafter och viktiga beslutssituationer i anslutning till återvinningsbeteendet.

– Se till att du har data över återvinningsbeteendet över en längre tid – gärna ett helt år innan du börjar nudga. Det kan exempelvis vara antal kilo i brännbart restavfall eller matavfall.

– Testa småskaligt och gärna i flera omgångar. Låt inte en pilotperiod ge svar på om du har lyckats uppnå beteendeförändring, testa minst tre pilotomgångar. På så vis ger du utrymme för att modifiera och ändra utifrån de insikter du får längs vägen.

– Nudging är en effektiv insats för att sätta igång ett beteende, men lämpar sig inte som ett ensamt verktyg för en mer långsiktig och bestående beteendeförändring. Se nudging som ett komplement till redan befintliga verktyg och arbeta systematisk med olika nudgeinsatser över längre period för att se om du uppnår en uppåtgående trend i bättre sortering eller inte.

Fyra exempel från branschen

Lätt att göra rätt i både bostad och miljörum

Magnus Larsson, Örebrobostäder AB och Hans Bengtsson, Örebro kommun

I området Studentgatan med 700 hyresgäster har vi haft problem med sortering av matavfall. Vi ville förändra detta för att dels möta ÖBO:s mål om färre felsorteringar och dels få ur mer matavfall för biobränsle.

Tillsammans med Beteendelabbet genomförde vi en rad olika aktiviteter för att analysera vad studenterna hade för tankar om avfall och matavfall. Utifrån detta tog vi fram några konkreta åtgärder. Varje hushåll fick matavfallspåsar med tillhörande hållare samt informationslappar under diskbänken för att hela tiden nudga till rätt beteende. Själva miljörummen fräschades upp och vi tog bort dörrarna helt och hållet för att förenkla tillgängligheten. Avfallskärl folierades för att tydliggöra var avfallet hörde hemma. Vi gjorde även tre humoristiska filmer tillsammans med det lokala amerikanska fotbollslaget Black Knights som visade på vilket beteende som var önskvärt. Dessa kommunicerades till studenterna via sociala medier, mejl och även på bio.

I februari 2018 hade projektet pågått i tre månader och området hade då 63,5 kg utsorterat matavfall. Ett år senare vara samma siffra 138 kg, vilket är mer än en fördubbling. Uppsnyggningen och öppnandet av miljörummet gav också andra effekter, som att avfall i mycket lägre utsträckning hamnade utanför både kärl och själva huset.

Tejp, tårtor och grovsopor

Catrin Jacobi, MKB Fastighets AB

Vi hade framförallt problem med grovsopor som hamnade på golvet. Vi ville lösa problemet genom att med enkla medel leda de boende rätt. Viktigt var att förhindra att något överhuvudtaget ställdes på golvet, eftersom det ofta leder till att fler gör det. Vi tejpade stora kryss på golvet, satte upp informationslappar och gick ut till alla boende med utmaningen: ”Kan vi klara hålla rent tillsammans?” Om de lyckades skulle vi bjuda på tårta. Vi var även tydliga med att vi på MKB drog vårt strå till stacken genom att fräscha upp miljöhusen. Utmaningen pågick under fyra veckor och vi uppdaterade läget för studenterna varje vecka. Resultatet var överraskande positivt! Det fanns inget skräp på golvet och studenterna fick sin tårta. Även nu, efter utmaningen är över, är läget bra. Det händer att fel sak hamnar på fel plats, men vi ser till att åtgärda de så snart som möjligt

Tog in naturen i miljörummen

Mira Grunewald, ByggVesta

Vi utgick ifrån att man inte ville vistas i miljörummen på grund av det upplevdes lite otrevligt, så vi satsade på att göra dem trivsamma. Vi tapetserade med naturmotiv för att föra tankarna till den goda gärning källsortering innebär och installerade fågelkvitter för att förstärka upplevelsen. Dessutom satte vi upp tavlor med tydliga bilder på vad som ska sorteras i respektive kärl. Vi tror att man är mer rädd om ett utrymme där det syns att någon har tänkt efter och lagt lite själ i hur det ser ut. Dessutom tror vi att många missar att sopsortera på grund av okunskap snarare än ignorans, till exempel utbytesstudenter som inte är vana vid att källsortera. Nu har vi renare och finare miljörum! Det i sin tur gör att vi kan räkna hem den lilla investeringen vi gjort på sikt.

Färgkodning leder rätt

Sofia Lokind, Heimstaden Fastighets AB

Vi har målat om i miljöhusen så att varje typ av kärl har sin egen färg på väggarna. Behovet av att snygga till fanns redan och då tyckte vi att olika färger både gör det livligare och trevligare och det blir dessutom ännu tydligare och enklare att slänga rätt. Vi har tyvärr inte mätt effekten specifikt på hur mycket som slängs var. Däremot märker vi att det är mindre att hålla efter och flytta på mellan kärl. Det är dessutom mycket trevligare att komma in i miljöhusen.