Mer bostad till lägre (klimat)kostnad

Hur ska vi kunna bygga de studentbostäder som behövs och samtidigt leverera mot nödvändiga klimatmål? CoKitchen är ett forskningsprojekt som undersöker det delade boendet som svar på den frågan. Under tre år har de testat och räknat på hur det delade boendet kan minska klimat- och miljöpåverkan utan att tumma på boendekvaliteten. Resultatet visar på både minskade CO2-utsläpp och större levnadsyta.

Bostadsmarknaden står inför en stor utmaning där olika intressen står emot varandra. Samtidigt som Boverket anger ett behov av över 60 000 nya bostäder per år fram till 2030, står bygg- och fastighetssektorn idag för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, utsläpp som till stor del kommer från nyproduktionsfasen av bostäderna.

Ett moment 22? Om vi fortsätter bygga som vi alltid gjort – ja. Om vi vågar tänka nytt och utmana nuvarande levnadsätt – absolut inte. Aktörerna bakom CoKitchen vill därför utmana invanda och förväntade boendemönster genom att i praktiken testa hur det delade boende skapar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det delade boendet möjliggör inte bara mer klimatsmart nyproduktion, det öppnar även upp för att använda det befintliga beståndet bättre.

– Oavsett ombyggnad eller nybyggnad är delningsbostäder positivt för att nå en minskad klimatpåverkan, i jämförelse med att bygga små ettor. Vi ser till exempel att delade boenden är en möjliggörare vid konverteringar, de är mer elastiska och snällare mot stommen, säger Linda Teng, konceptansvarig för Academic Living på Akademiska Hus.

Tre olika boendetyper
Att bo delat är att bo mer resurseffektivt, vilket i sin tur innebär en lägre förbrukning av både material och energi som genererar klimatpåverkan. De boende delar inte bara saker som badrum, kaffekokare och tv – även färre dörrar, fönster och innerväggar behövs för att bygga bostäderna.

CoKitchen har byggts och byggts om i KTH Live-in-Lab i Stockholm, och var från början fyra ettor med eget badrum och pentry (1.0 Studentlägenheter). Dessa byggdes om till fyra privata rum med egna badrum som alla öppnades upp direkt mot ett delat kök/allrum (2.0 Delningsbostäder).

Med insikter från workshops och djupintervjuer med de boende byggdes bostäderna i etapp två om till enheter där de privata rummen blev mindre, badrummen delades två och två och de gemensamma ytorna blev större och dessutom uppdelade i två: ett större kök med umgängesmöjligheter och ett lite mindre vardagsrum (Delningsbostäder 3.0). De två separata gemensamma ytorna ökade möjligheterna för olika aktiviteter att pågå samtidigt och minskade störningsmoment.

 

 

Minskad klimatpåverkan med upp till 34 procent
De tre olika boendetyperna jämfördes sedan ur en rad aspekter. Och ett tydligt resultat är att delningsbostäderna både ökade levnadsytan och minskade klimatpåverkan för den enskilda boende jämfört med enskilda studentlägenheter. Den stora vinsten i klimatpåverkan finns i en minskad mängd material vilket leder till ett minskat CO2-utsläpp per boende.

Till exempel halverades badrumsmaterialen, volymen för innerväggar och dörrar minskade med 18 procent och den fasta inredningen i kök blev 25 procent mindre. På det hela ger de delade bostäderna en minskning av CO2-utsläpp med 26 – 34 procent per boende. Detta samtidigt som varje student får större levnadsyta och möjlighet till fler aktiviteter i sin bostad.

Ökad hållbarhet ur olika perspektiv
Men att bo tillsammans är inte bara ekologiskt hållbart, det skapar också en gemenskap och ett sammanhang för en grupp som i större utsträckning än andra lider av psykisk ohälsa och ensamhet.

– Delningsbostaden skapar en familjelik gemenskap som ökar trygghet och minskar ensamhet. Det är ju väldigt svårt att vara social i en liten bostad, inte helt lätt att bjuda vänner på middag, men om du delar bostad kan du ha tillgång till ett större kök med stor matplats. Att ha möjlighet att vara social med de man bor med är också en av de största fördelarna som nämns av studenterna, säger Linda Teng.

Dessutom är det billigare att bygga. Uträkningarna på CoKitchen visar att kostnaden per BOA minskar med 26 procent eller 89 000 kronor om man bor i 3.0 Delningsbostäder istället för den enskilda ettan. Detta är förutsatt att man bygger enligt de regler som gäller för fyra separata kontrakt, till exempel brandskydd. Bygger man istället för ett kontrakt, och därmed undgår vissa byggkrav, minskar kostnaden med hela 34 procent eller 175 000 kronor per student.

Lärdomarna från CoKitchen kommer framförallt att användas i kommande bostadsprojekt, och Akademiska Hus tar frågorna vidare för att utveckla innovativa och hållbara boendemiljöer för studenter och forskare.

Om CoKitchen
CoKitchen är ett samarbetsprojekt mellan Kungliga Tekniska Högskolan, Akademiska Hus, TIP Arkitekter, Savvy med stöd från Energimyndigheten. Det multidisciplinära projektet har pågått under tre år i KTH Live-in-Lab i Stockholm med syfte att undersöka det delade boendet genom experimentlägenheter, tjänsteprototyper, intervjuer, workshops och ekonomiska kalkyler.