Mår studenter bättre av att bo tillsammans?
Vilka sociala och hälsomässiga aspekter finns det med att dela sitt boende med andra? Och avspeglas dem i studentbostadsaktörernas utbud?
En sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att varannan student i åldern 18-29 år har upplevt psykisk ohälsa i form av ångest, stress, oro eller andra psykiska besvär*, vilket är en större andel än bland yrkesverksamma i samma åldersgrupp.
Den psykiska ohälsan bland unga och studenter är en prioriterad fråga i studentbostadsbranschen. I Studentbostadsföretagens senaste nyproduktionsrapport, som släpptes hösten 2019 och är baserad på en enkät bland medlemsföretagen, är det flera som lyfter just hälsoaspekterna med kollektivt boende. Huruvida detta faktiskt påverkar utbudet finns det såklart inget entydigt svar på, men i enkätundersökningen svarade fyra av fem att det är helt eller delvist attraktivt att bygga kollektiva studentboenden. Här är några av kommentarerna:
”Vi anser att kollektivt boende kan förhindra social ohälsa och öka attraktiviteten av universitetsstaden”
”Vår erfarenhet är att det bara blir stökigt och dålig trivsel i de gemensamma ytorna. Möjligen lämpar det sig för utbytesstudenter och förstaårsstudenter som är nya på orten.”
”Vi tror att det är lite av en myt att studenter idag bara vill ha små lägenheter. Det finns en stor efterfrågan på olika former av kollektivt boende, oavsett om man kallar det ”korridor” eller något annat.”
”Att bo med andra ger trygghet”
Det finns alltså olika erfarenheter och slutsatser kring det här med kollektivt boende, och således hur viktigt det är att ha som en del i sitt utbud. Men något som de flesta nog skriver under på är att vi genom att skapa gemenskap kan öka välmåendet och även förebygga ohälsa. Dels genom att ge de boende ett socialt sammanhang och möjlighet att knyta nya kontakter. Dels för att den allmänna känslan av välmående och trygghet blir större när vi har andra människor runt omkring oss.
Det här något som inte minst studenter själva vittnar om. Här hör vi en röst från Studbotrend som släpptes i höstas.
– Jag har bott i både delat och eget studentboende. Jag föredrar att bo i ett eget rum men kunna umgås med andra om jag sticker ut huvudet. Att bo med andra människor som ser en i ens vardag innebär en trygghet genom att ha grannar som kan fråga hur en mår och dela både sorg och glädje med liksom, säger Sara Ramberg som läser på juristprogrammet i Lund.
Hon anser att det finns ganska mycket som hyresvärden kan göra för att öka trivseln och gemenskapen mellan de boende.
– Gemenskap kan främjas på olika sätt. Både genom vad som finns i boendet, hur det boendet organiseras och vilka förväntningar som finns på hyresgästerna. Hyresvärden kan se till att det finns inbjudande gemensamma ytor, spel, TV eller schyssta köksredskap som gör att det känns kul och fräscht, säger Sara Ramberg.
Ändrade beteendemönster, nya aktörer
Många förknippar fortfarande kollektivt boende med studentkorridoren, men allt fler studentbostadsaktörer jobbar med att främja gemenskap även för de som bor i enskilda lägenheter. Detta genom att erbjuda olika gemensamhetsytor i huset där de boende kan hänga, plugga och umgås, likt det Sara Ramberg pratade om ovan.
De senaste åren har vi också sett nya aktörer komma in på studentbostadsmarknaden. Dels svenska fastighetsägare som breddar sin verksamhet genom att rikta in sig även på studentbostäder, dels internationella företag som vill etablera sina koncept på den svenska marknaden.
Ett av de senaste tillskotten i delat boende-sfären är företaget Colive, som erbjuder så kallade coliving-hubbar där människor bor tillsammans i en stor lägenhet. Alla har tillgång till ett enskilt sovrum och till gemensamma ytor i form av kök och vardagsrum. Vilka rumskompisar du får avgörs genom en matchning som ska säkerställa att de boende kommer att trivas tillsammans.
Colive vänder sig inte i första hand till studenter utan till unga vuxna i åldern 20-35 år. Men det finns flera likheter mellan coliving-konceptet och studentbostäder.
– Vi har flera gemensamma nämnare, inte minst utmaningarna i regelverken för byggande och uthyrning. Coliving-koncepten för unga vuxna har saknats på den svenska marknaden och det är positivt att andra aktörer nu ger sig in i det kollektiva boendesegmentet. Det gör det lättare för oss att lyfta både styrkor och utmaningar, inte minst på det politiska planet, säger Stina Olén, vd på Studentbostadsföretagen.
—
* ”Psykisk ohälsa bland högskole- och universitetsstudenter kan förebyggas” (Rapport från Folkhälsomyndigheten, september 2018)
