Från Reykjavík till Köpenhamn: Här är studentbostadsläget i våra grannländer

Likt tidigare år fortsätter det att vara svårt att få ihop kalkylen för nyproduktion av studentbostäder i Danmark. Det är framförallt de ökade byggpriserna som skapar problem, bland annat genom svårigheter att möta det pristak som finns kopplat till subventioner för nybyggnation av studentbostäder. Men på de flesta håll är marknaden mättad och det finns ingen större efterfrågan på studentbostäder. Undantaget är Köpenhamnsregionen där efterfrågan fortsätter vara stor.

De stora förändringarna i det danska utbildningssystemet börjar också ge effekt under 2024. Framförallt kommer en minskning av internationella studenter att märkas, detta till följd av att färre kurser ges på engelska. Andra förändringar, som kortare program och en förflyttning av utbildningsplatser från större städer till mindre städer, förväntas få effekt först på längre sikt.

Minskad betalningsförmåga bland finska studenter

Den finska regeringen drar under 2024 ner på studenternas bostadsbidrag. De beslutade nedskärningarna träder i kraft för första gången i år och med största sannolikhet kommer ytterligare begränsningar senare. Bostadsbidragen har betytt mycket för studenternas betalningsmöjligheter och bidragit till en ökad efterfrågan på enskilda bostäder av hög kvalitet. När betalningskapaciteten nu krymper kommer det med stor sannolikhet också att påverka efterfrågan på olika bostadstyper framöver.

Samtidigt minskar också de statliga subventionerna för bostäder generellt. Subventionerat bostadsbyggande har i Finland historiskt använts för att balansera den konjunkturkänsliga byggindustrin, men nu görs nedskärningarna trots att byggandet ligger på en låg nivå. Regeringen som initierat neddragningarna vill prioritera byggsubventioner för bland annat studentbostäder, men budgettekniska faktorer gör istället att det är den kategorin som nu drabbas hårdast. En översyn av systemet är därför att vänta.

Fortsatt stor efterfrågan på studentbostäder i Norge

På den norska studentbostadsmarknaden är efterfrågan på studentbostäder fortsatt hög. Detta gäller framförallt de större studieorterna, medan de mindre har en bättre balans mellan utbud och efterfrågan. Den norska staten avsätter varje år pengar i budgeten för subventioner till nybyggda studentbostäder, och för 2024 avser de att bygga 1 650 nya studentbostäder. Subventionerna kommer med en maxkostnad för varje bostad, en kostnad som under 2023 höjdes med 50 procent till följd av de ökade byggpriserna. Men subventionerna i sig höjdes inte, vilket lett till att man under 2024 antingen avvaktar med att bygga eller bygger med ett beräknat underskott det första åren.

Den privata delen av marknaden har drabbats hårdare av kostnadsökningarna än Studentsamskipnaderna (de studentbostadsföretag som ryms inom det norska systemet för icke-vinstdrivande organisationer). Det är framförallt höjda räntor och ökade förvaltningskostnader som sätter press på företagen och driver upp hyrorna.

Svårt ekonomiskt läge på Island skapar fokus på välmående

Höga räntor och inflation påverkar både studentbostadsföretagen och studenterna på Island. För landets största aktör ligger fokus på att hålla nere hyrorna samtidigt som man parerar ökade kostnader. Sammantaget upplever de isländska studentbostadsföretagen ett av de tuffaste åren på länge där effekterna av både pandemin och det ekonomiska läget slår hårt mot branschen.

Att skapa nya studentbostäder är därför svårt och mycket arbete läggs istället på att förvalta det befintliga beståndet och optimera organisationerna. Välmående för studenterna ligger högt på agendan, bland annat försöker man främja det genom pågående nyproduktions- och renoveringsprojekt, men också genom att hålla nere hyrorna i största möjliga mån.