Inresehinder för internationella studenter – så påverkas branschen

Nya villkor, långa handläggningstider och otillräckliga ansökningar är några av skälen till att internationella studenter inte dyker upp som förväntat, med vakanser som följd. Läs hur studenter och bostadsföretag påverkas och vad som görs för att mildra problemen.

Sedan ett år tillbaka behöver internationella studenter uppvisa originalpass på en svensk ambassad eller konsulat med migrationssektion för att få godkänt uppehållstillstånd. Detta följer av nya rutiner för Migrationsverkets handläggning. Kravet har försvårat processen för studenter i länder utan sådan beskickning eller där den är geografiskt avlägsen. Från Migrationsverket rapporterar man också att bland annat skärpta krav för uppehållstillstånd samt problem med överansökningar ökar tiden som myndigheten lägger på individuella utredningar, vilket i sin tur driver upp handläggningstiderna.

Sammantaget rapporteras nu om långa handläggningstider samt fler missförstånd bland de internationella studenterna om processen och vad som krävs för att göra utlandsstudier i Sverige. Men förutom att drabba studenterna påverkas också högskolesektorn och studentbostadsbranschen – där flera företag vittnar om vakanser som följd.

Bostadsföretagen får vakanser
Vätterhem är ett av fastighetsbolagen som påverkats av inresehindren, vilket har resulterat i outhyrda rum och lägenheter. I år slog det hårt mot verksamheten då 50 av de studenter som väntades komma aldrig dök upp, berättar Elisabeth Ericsson-Bergegårdh, uthyrare Vätterhem.

– Eftersom vi har ett samarbete med Jönköping University får vi en lista med studenter som vi ska ge boende. I år omfattade listan cirka 300 internationella studenter, men det blev ett bortfall på strax över 50 personer. Några av dem, kanske ett tiotal, var personer som helt enkelt inte dök upp, men resten blev stoppade och fick inget studieuppehåll. En snabb titt på listan visar att det är många från Nigeria, Sri Lanka, Indien och Kamerun.

Christoffer Ahlenius, studentkoordinator Tunabyggen, stämmer in och uttrycker att deras verksamhet har påverkats när studenter som söker uppehållstillstånd men blir nekade.

– Vi har samarbeten med Högskolan, kåren, Borlänge samt Falu kommun och lyfter frågan löpande.

Stora kostnader och inställda kurser
Konsekvenser som ökade vakanser kan fortsätta om problemen rörande inresande inte blir lösta. Nikolas Pieta Theofanous, bostadschef LU bostäder, skriver att studenterna i stället kan välja andra länder att utföra sina utlandsstudier och menar även att panikåtgärder kan uppstå.

– Studenter kan exempelvis hamna hos inkasso för att deras kontrakt börjat och de inte kan komma och inte vill betala hyra. Sedan blir det en stress att inte veta om de kan följa sin studieplan och de kanske behöver ta en panikutbildning på annat håll.

Nikolas beskriver vidare att LU bostäder har haft cirka 90 hyresgäster som påverkats av inresehinder i höst, varav 40 sa upp hyresavtal innan kontraktstart, vilket är ett krav för att få deposition och hyra tillbaka. Vad gäller hyresintäkterna arbetar LU bostäder aktivt med att hitta nya hyresgäster, men Nikolas menar att de samtidigt får acceptera viss förlust.

För studenterna kan ytterligare kostnader tillkomma i samband med att studieplanerna avbryts – till exempel gällande återbetalning av studieavgifter. Lunds universitet täcker inte de administrativa kostnader som uppstår för lärosätet i samband med återbetalningen, utan drar dem från beloppet som studenten ska få tillbaka.

– Detta är ett beslut som har tagits av Lunds universitet med anledning av att problematiken har medfört så pass omfattande administration. Liknande beslut finns för Malmö Universitet och Göteborgs Universitet, berättar Nikolas.

Förutom vakanser och administrativa utgifter har inreseproblematiken även gett upphov till andra problem, som inställda kursstarter där det finns ett minimikrav på hur många studenter som krävs för att genomföra kursen. Nikolas poängterar dock att de nya reglerna fyller en viktig funktion och är något såväl studenter som lärosäten och andra berörda verksamheter behöver anpassa sig efter. Stina Olén, vd Studentbostadsföretagen, håller samma ställning och uppmanar till arbetssätt som fungerar utifrån de nya förutsättningarna.

– Det är ett problematiskt att det blir svårare för studenter att komma hit, men det är också viktigt att myndigheterna motar överansökningar. Det är tydligt att de behöver utveckla sina processer i samverkan, men i branschen behöver vi också göra vårt för att minska riskerna för obetalda hyror och vakanser. Här finns behov av att utveckla arbetssätt och att lära av varandra.

Pop-up-stationer ska underlätta processen för studenterna
Så vad görs idag för att lösa problemet? Nikolas lyfter framför allt att Utrikesdepartementet och Migrationsverket ordnar pop-up-stationer som ska gå att besöka i stället för svenska ambassader och på så vis underlätta för dem som vill få utfärdat studie- eller forskningstillstånd i Sverige. De första pop-up-stationerna ordnades i Nordamerika, och sedan har även stationer i Brasilien, Hong Kong och Taiwan tillkommit. Ännu fler kan tillkomma och det pågår ständigt dialog mellan olika berörda för att förändra situationen till det bättre.

– Vi arbetar aktivt med att informera Migrationsverket och Utbildningsdepartementet om effekterna som drabbar lärosätet, avslutar Nikolas.

Vad händer nu?
Under ett spårval på Uthyrnings- och marknadsdagarna, 6-7 februari, kommer Markus Filipsson, processledare Migrationsverket, berätta om nuläget och hur myndigheten arbetar för att minska problemen. Du som väljer detta seminariespår får även utbyta erfarenheter och arbetssätt med kollegor för att mildra och förebygga problem med studenter inte dyker upp.

Vidare läsning: