Hur kan fastighetsägare samverka för att underlätta klimatanpassning?

Att klimatsäkra sin bostad blir en alltmer angelägen fråga, men hur omfattande kommer problemen bli och hur kan branschen tillsammans minimera skadorna på fastigheterna? Mikael Larsson Thymé, gruppchef och miljökonsult WSP, ser att det behöver göras mer samtidigt som det finns många goda exempel att ta efter.

Naturolyckor avlöser varandra i hög takt och mycket talar för att det fortsättningsvis blir ännu högre frekvens och intensitet när det kommer till klimatrelaterade risker. Speciellt vad gäller översvämningar.

– Redan med dagens klimat uppkommer extremväder som ger stora konsekvenser för Sveriges fastighetsägare. Med ett förändrat klimat vet vi att dessa extremväder kommer bli mer frekventa. Vi behöver ta höjd för svårare förutsättningar och det befintliga försvaret på fastigheten kanske inte är tillräckligt eller för den delen rätt förvaltat. Vidare har vi under en längre tid haft en trend av förtätning medan den underjordiska infrastrukturen inte är dimensionerad för denna förändring. Vi får tänka om och försöka styra flöden ovan jord till önskvärd plats. Stormen Hans visade återigen vår utsatthet och vi har inom närtid haft andra stormar, exempelvis i Gävle och Stockholm 2021.

De svårare förutsättningarna har medfört att det krävs mer av såväl kommun som fastighetsägare när det kommer till att minska skadorna.

– Översvämningsrisker och andra klimatrisker är i huvudsak en samhällsplaneringsfråga, men det är samtidigt viktigt att fastighetsägare ser över sina och hyresgästernas intressen och säkerhet. Klimatrisker kräver ofta relativt komplexa åtgärder där intressen står mot varandra. När vi löser ett problem ska vi samtidigt inte skapa ett annat.

Mikael fortsätter sedan med att problematisera att både politik och fastighetsägare inte prioriterar klimatanpassar i tillräckligt hög utsträckning.

– Det handlar i stort om att både fastighetsägare och kommuner behöver sätta klimatanpassning högt på agendan. Det finns idag många invanda beteenden som inte inkluderar samverkan; man gör små lösningar på eget håll i stället för att hitta större lösningar som gagnar alla.

Samverkan som underlättar

Trots de svåra förutsättningarna finns det samtidigt ljuspunkter, som flera exempel där fastighetsägare går samman för att lösa klimatrelaterade problem.

– Dagvattenlösningen vid Humlegården i Stockholm är ett exempel. Utökande av avtappningskapaciteten av Mälaren är ett annat. Det finns också flera goda exempel som jag har sett är när fastighetsägare diskuterat sina utmaningar med närliggande fastighetsägare. I praktiken kan det exempelvis vara att en fastighetsägare ger åtkomst till tekniska system som den andra fastighetsägaren är beroende av men ej har tillgång till. Det kan vara en pumpgrop som den andra fastighetsägaren kan koppla upp till det egna styrsystemet i fastigheten. Det är bra exempel på dialog och samverkan.

Vidare kan den som har problem utanför sina fastighetsgränser vända sig till såväl kommun som Länsstyrelsen.

– De bästa åtgärderna kan man ofta göra uppströms där man som fastighetsägare ej har mandat att agera. Det kan lösas med dialog med kommunen. Kommunerna blir dessutom bättre och bättre, det finns exempelvis äntligen en skyfallsstrateg i Stockholms stad. I andra fall kan man få hjälp genom råd och riktlinjer. Länsstyrelsen och andra myndigheter har också en viktig roll med bland annat riktlinjer, samordning och uppföljning till kommunerna, inte minst som stöd till de mindre kommunerna. Frågan är delvis politisk, dess prioriteringsordning är inte självklar.

Framtidens utmaningar och hur man möter dem  

Av de stora klimatrelaterade riskerna som finns framåt är översvämningar vad som utgör störst risk den närmaste tiden.

 – För fastighetsägare är översvämningsrisken redan ett betydande problem. Vi vet även att riskerna ökar med ett förändrat klimat. Man måste inte, men som fastighetsägare gör man klokt i att använda sig av försiktighetsprincipen. Sedan har vi ramverk som ”tvingar” större fastighetsägare att prioritera frågan. EU- taxonomin är en av dessa.

Vidare betonas vikten av att våga sätta spaden i marken och satsa på de större förändringarna som säkrar fastigheten långsiktigt.

 – Här är det viktigaste att ta mod till sig och agera, inte bara genom information och utredningar för kartläggning, utan också genom att ge fastighetsförvaltningen och driftteknikerna utrymme och kompetenshöjning. Det handlar om beteendeförändring hos fastighetsbolagen. Dessutom kanske man ska överväga att omlokalisera viktiga tekniska system och instrument från källaren till taket eller våningsplan ovan mark.

Avslutningsvis lyfter Mikael vikten av att fundera ett extra varv vid lösningar rörande brunnar och avlopp, där det finns risker för baktryck.

– I vissa fall är den långsiktigt optimala åtgärden en något större investering. Men fram tills att den exempelvis planerade större ombyggnationen genomförs finns det massor av mindre konsekvensreducerande åtgärder som fastighetsägaren kan genomföra. I stället för att installera en backventil på byggnadens huvudavloppsstam kan vissa brunnar förses med lokala bakvattenstopp. Förvaltningsrutinerna bör ses över, likaså tillgången till reaktivt försvar och att koppla upp delar av byggnaderna på till byggnadens styrsystem, avslutar Mikael.

Missa inte Förvaltningsdagarna 2023, 22-23 november i Jönköping. Under en av programpunkterna kommer Vätterhem och K2A berätta om sitt arbete med att klimatsäkra fastigheter. De delar med sig om såväl strategiskt förebyggande arbete som hantering av konkreta händelser. Välkommen med din anmälan senast 18 oktober.