Så arbetar du framgångsrikt med återbruk – lär av tre medlemmar
Digitala lösningar, smidiga hubbar, tydlig strategi och inspirerade medarbetare. Det finns många vägar till återbruksarbete som minskar klimatavtryck och ökar den ekonomiska vinsten. Ta del av exempel från Bostads AB Mimer, Uppsalahem och Akademiska Hus.
Bostads AB Mimer – App för inventering
Med en app samlar Bostads AB Mimer smidigt sitt byggmaterial och inventarier på en plats. Något som ökat besparingarna avsevärt, engagerat medarbetare till att tänka mer hållbart och även gav en nominering i Sveriges Allmännyttas tävling Bästa klimatinitiativen 2023.
– Projektet tog form i förhållande till behov och målsättningar. Vi har väldigt många förråd vilket gjorde det var svårt för våra kvartersvärdar att hålla full koll på vilket material som fanns tillgängligt. Konsekvensen blev att det köptes mycket nytt i onödan, berättar Maria Eberhardsson, Kommunikations- & hållbarhetschef, Bostads AB Mimer.
En pilotgrupp tog form med syfte att förenkla återanvändningen av material, och en användarvänlig app eftersöktes. Maria berättar även att många av snickarna i företaget snabbt blev engagerade och kopplade på logistiker för att hitta lösningar. Sedan valdes en lämplig lokal och avslutningsvis implementerades ett systemstöd. Därefter följde invigning där alla medarbetare fick genomgång av appen, samtidigt som de bjöds på fika.
– Vi är glada över att det stora engagemang kollegorna visade. Nu har appen blivit en del av arbetsvardagen – och ett stående motto är ”handla i appen först”, säger Maria.
Förutom ett utbrett engagemang är besparingarna appen har möjliggjort en rolig överraskning menar Maria. Projektgruppen satte ekonomiska mål som de ursprungligen trodde skulle bli tuffa att uppnå. Men målet överstegs redan under hösten.
– Det har varit en fantastisk resa med förvånansvärt få hinder, och genomförandet kändes enkelt av flera olika anledningar. Jag tror att nyckeln för att komma framåt är att ha en ambition att våga tänka nytt och starta nya spår, avslutar Maria.
Uppsalahem – Återbruksrum
När det kommer till återbruk i Uppsala är det mycket som ligger och bubblar. Under hösten invigdes en Pop-up-butik för återbruk som ska underlätta renoveringen i Gottsunda och det väntar även fler hållbara initiativ som en del av ett EU-finansierat projekt.
– När det gäller renoveringar har det under de senaste åren varit betydligt enklare att köpa nytt i stället för gammalt. För oss har ett därför en Pop-up-butik varit ett sätt att utmana det enkla och bekväma med att köpa nytt. Vi har satsat på att göra återbruk mer lättillgängligt, helt enkelt, berättar Lars Gustafsson, projektchef för renoveringar i Gottsunda.
Återbruksbutiken är en del av ett EU:s satsning Net Zero Cities som Uppsalahem deltar i tillsammans med Uppsala kommun, Uppsala Vatten och Stuns. Här inryms även andra projekt som främjar hållbarhet.
– Inom ramen för projektet jobbar vi dels med Gottsundarenoveringen, men en del av en del av finansieringen från EU kommer även att användas för att titta på hur man kan minska grovavfallet och öka cirkularitet hos hyresgästerna. Här tittar vi på hur vi ska arbeta med grovavfall, delningsmöjligheter och andra sätt att öka cirkulariteten och minska klimatavtrycket, berättar Nina Rubensson, hållbarhetsspecialist Uppsalahem.
Uppsalahem lägger precis som AB Bostads Mimer stor vikt vid att visa olika positiva aspekter med återbruksarbetet. I Pop-up-butiken pryds hyllorna med lappar som visar besparingar i såväl koldioxid som kronor.
– Det handlar om att testa och hitta nya möjligheter för återbruk och utveckla arbetssätt för hur vi ska arbeta med återbruk inom vår egna verksamhet, men även hur vi ska möjliggöra för hyresgästerna att dela mer. Säger Nina.
Hos Uppsalahem är Pop-up-butiken den första i sitt slag. Men Lars berättar att mer återbruk i verksamheten är på intåg. Bland annat genom fler återbruksrum eller en större hubb.
– Vi kan själva se att vårt projekt redan har gett effekt och att fler återbrukshubbar kommer att tillkomma. Sen handlar det om hur vi arbetar i stort, vi befinner oss i ett paradigmskifte där återbruk kommer att ta mer plats och det gäller att fortsätta våga tänka nytt och pröva sig fram, säger Lars.
Avslutningsvis slår Lars ett slag för hur lärorik resan mot klimatsmartare fastigheter är.
– Man får många insikter på vägen. Keramik håller i 2000 år och våra handfat är enkla att montera, i större bostadskomplex sitter nämligen borrhålen oftast på samma plats.
Akademiska Hus – Ombyggnationer
Akademiska hus har satt ribban högt vad gäller klimatmål och för att nå den blir bevarande och återbruk en nyckel för att lyckas. Idag arbetar de framgångsrikt med konverteringar och de har även goda råd till företag som vill komma i gång med sitt återbruksarbete.
– Vårt största projekt hittills är Språkskrapan där vi konverterat en byggnad till bostäder. Och i våra pågående projekt arbetar vi med att bevara så mycket som möjligt. I våra mindre ombyggnationer och hyresgästanpassningar har vi länge arbetat med att bevara och till viss mån återbruka för att det helt enkelt varit det mest ekonomiska både för oss och hyresgästen, skriver Linda Karlsson, Hållbarhetsansvarig Projekt på Akademiska Hus.
I sina konverteringar arbetar Akademiska hus med varsam demontering för att möjliggöra återbruk av material också externt eller i andra projekt. När det kommer till nybyggnation menar Linda att det finns större utmaningar då det kan vara svårt att hitta material i rätt volymer. Men det finns möjligheter, i ett kommande studentbostadsprojekt i Lund ska det exempelvis användas återbrukat tegel i fasaden.
För den som vill lyckas i sitt återbruksarbete påpekar Linda att man inte ska sätta för höga trösklar direkt, utan istället välja enkla saker först och sedan öka successivt.
– Se över vad som är rimligt och bra ur ett LCA-perspektiv. Att använda redan tillverkade produkter i första hand är bättre än att välja nyproducerade, om man ska byta ut, undvik att det gamla blir avfall, kanske funkar det på annan plats eller till en annan funktion. Takplattor kan till exempel bli en akustikvägg, skriver Linda.
Linda lyfter också vikten av att ha koll på miljöfarliga ämnen så att de inte byggs tillbaka sådant in i huset.
– Om man inte är säker är det bättre att ersätt med nytt som är hållbart över tid, det behöver inte alltid betyda minsta möjliga klimatpåverkan per idag, men ur ett LCA och LCC- perspektiv.
Avslutningsvis uttrycker Linda att det är viktigt att politiken möjliggör för mer flexibla lösningar utifrån vad som finns tillgängligt på marknaden och också anpassar efter teknisk utveckling och innovation.
– Tillgänglighetskraven behöver ses över. Att inte kunna bevara strukturer i befintliga hus på grund av att det fattas centimetrar för att uppnå dem skapar svårigheter att bevara men också optimera ytor, vilket är den allra viktigaste delen för att minska klimatpåverkan och resursuttag.
