75 procent av studenterna kan vara potentiella hyresgäster
Vilka utgör de potentiella kunderna på studentbostadsmarknaden och hur ska man tolka utvecklingen? Thomas Sandberg, partner Evidensgruppen, reder ut begreppet och siar om framtiden.
Tillsammans med Evidensgruppen har Studentbostadsföretagen tagit fram en nationell och flera lokala rapporter med statistik om studentbostadsmarknaden. Förutom att sammanställa nyckeltal om studenter och studentbostäder görs bland annat en bedömning av hur stor den potentiella målgruppen för studentbostäder är lokalt.
– När vi tar fram rapporterna för kursorterna gör vi en bedömning av hur stor marknaden är givet att alla som är studentbostadsföretags potentiella kunder faktiskt tilldelas en studentbostad – hur många är de då? frågar Thomas retoriskt.
För att ge ett rimligt svar på frågan avgränsas bedömningen utifrån studenternas ålder, studieform, ort och bostadssituation. Resultatet är ett nyckeltal som kallas ”potentiell målgrupp” och finns nedbrutet på samtliga studieorter. Se fullständiga krav längst ned i artikeln.
– Nyckeltalet bygger på studenter som är inskrivna på kurser på respektive ort – ej distansutbildning – och det finns aldrig fler potentiella kunder än studieplatser. Naturligtvis är vissa skrivna hemma hos föräldrar, har en egen bostadsrätt, eller är skrivna på en helt annan ort än där de studerar. Genom att göra sållningar utifrån nämnda faktorer kan vi predicera målgruppen, berättar Thomas.
BILDSPEL: Bilderna visar andel potentiell målgrupp samt utveckling och prognos framåt.
Tillväxt på de flesta studierorter
Enligt bedömningen ökar antalet potentiella kunder i år i genomsnitt med fyra procent och ökningen är särskilt märkbar i de största studieorterna. Men de bakomliggande faktorerna kan variera stort beroende på vilken ort man tittar på. Den potentiella målgruppen utgår från sammansättningen av studentpopulationen en given tidsperiod. Om en högskola till exempel tar emot fler internationella studenter eller rekryterar fler studenter från andra regioner så ökar den potentiella målgruppen för studentbostäder.
– Ett exempel är Stockholm vars potentiella kunder ökar till följd av flera internationella studenter, medan Uppsala ökar på grund av fler unga än tidigare, säger Thomas.
Studentbostadsföretagens vd Stina Olén poängterar att studentbostäderna är en del i en helhet och att branschen, tillsammans med politiker och akademi bör fundera över hur den potentiella målgruppen utvecklas och bör utvecklas.
– Hur många som de facto söker sig till studentbostäder på respektive ort beror till exempel på utbudet av vanliga hyresrätter och små bostadsrätter. Men vi vet också att svängningar kan komma snabbt, som när ett lärosäte bygger ut eller lägger ner campus. Som i fallet KTH här i veckan, säger Stina.
Vidare visar Evidens framtida prognoser en stadig ökning av unga. Gruppen 19–25 år väntas öka med fem procent fram till 2025. Och blickar man längre fram bedöms en ökning på elva procent till 2030. Beroende på utbyggnaden av högskolan och ungas intresse att studera vidare kan detta medföra en markant ökning av potentiell målgrupp för studentbostäder.
Utmaningar med att möta efterfrågan
När efterfrågan är större än utbudet är det dock svårt att möta detta genom nybyggnation i nuläget. Här behöver studenternas boendepreferenser, men också betalningsvilja vägas in, menar Thomas. Många bor redan någonstans på studieorten, och det krävs någon form av ”missnöje” med sitt nuvarande boende eller ett temporärt kontrakt för att vilja flytta.
Studentbostadsmarknaden är i många avseenden komplex och de lokala variationerna gällande brist, balans eller överskott har blivit större. Något som är gemensamt är dock att andra ekonomiska förutsättningar gör det svårt att möta upp efterfrågan. Caroline Szyber skriver om problematiken i rapporten För fler studentbostäder som Studentbostadsföretagen släppte tillsammans med Sveriges förenade studentkårer tidigare i år.
– Byggstoppet är verklighet nu och politiken behöver agera skyndsamt. Det finns behov av ytterligare nyproduktion, men inte minst att få ekonomi i renoveringar och ombyggnationer. Ett produktionsstöd eller förmånliga lån som också täcker in konverteringar ser jag som nödvändigt för att vända den negativa utvecklingen, avslutar Stina Olén.
