Byggpriserna ökar i hela Norden – Sverige enda landet utan byggsubventioner för studentbostäder

Byggpriserna går upp i alla de nordiska länder och påverkar på olika sätt nybyggnationen för studentbostäder. Bland våra fem nordiska grannländer står Sverige ensam i att inte ha något statligt supportsystem för byggnation av studentbostäder – något som både hjälper och stjälper när byggpriserna stiger.

Stigande byggpriser är ett problem för samtliga nordiska studentbostadsmarknader. I Norge har materialpriserna ökat med 30 procent de senaste 12 månaderna, och då har effekterna av kriget i Ukraina ännu inte slagit igenom med full kraft. Anledningarna till de ökade byggpriserna känns igen över de olika länderna, framförallt nämns pandemins effekter på leveranskedjor och en högre efterfrågan på byggmaterial generellt och trä specifikt.

Statliga stöd och lånegarantier i grannländerna
De olika ländernas utveckling av byggpriser presenterades tillsammans med respektive lands subventioner och stöd för byggande av studentbostäder på ett digitalt seminarium arrangerat av NSBO. Medan Sverige delade de nordiska ländernas utveckling av ökade byggpriser, särskiljer sig den svenska marknaden genom att vara det enda nordiska landet utan någon typ av nationellt stöd för nyproduktion av studentbostäder. I både Danmark, Finland, Island och Norge finns statliga och/eller lokala stöd samt fördelaktiga investeringslån med räntegarantier. Samtliga stöd innefattar i sin tur begränsningar, så som maxtak för hyror eller byggkostnad samt garantier att bostäderna går till studenter.

Ökade byggpriser kräver justeringar i stödsystemen
I en tid då byggpriser ökar kan ett nationellt stödsystem vara både till fördel och nackdel, vilket framkom under diskussionerna. De hjälper såklart till att ta udden av dramatiskt ökade byggpriser, men skapar också problem då maxtaken på både hyror och byggkostnader är knutna till index eller nivåer som inte följer den drastiska utvecklingen för byggpriser. Vissa länder gör justeringar i systemen, till exempel accepteras indexrelaterade höjningar på byggkostnader vid godkännande av stöd i Finland, medan man i Norge fortsatt knyter stödet till utvecklingen av KPI snarare än BPI.