Att bemöta psykisk ohälsa

Visste du att studenter är överrepresenterade när det kommer till psykisk ohälsa? Under hösten 2021 anordnade vi ett medlemsforum på ämnet för att skapa kunskap i ämnet och främja erfarenhetsutbyte. Beteendeterapeut Eva Strömbäck berättade vad man ska tänka på när man möter psykisk ohälsa och två medlemsföretag delade med sig om deras arbete med psykisk ohälsa. Ta del av inspirerande tankar och konkreta tips.

Beteendeterapeut Eva definierar psykisk hälsa som ett ”tillstånd av välbefinnande där individen inser sina egna resurser, kan hantera vardagens stress och motgångar, har en meningsfull tillvaro och kan göra ett gott arbete och känna sig delaktig i samhället”. Därmed är allt som är motsatsen en form av psykisk ohälsa. När läget blir akut befinner sig oftast den berörda i vad som kallas kris, en reaktion på till exempel en förändring eller förlust i sitt liv. Hur vi hanterar kriser beror väldigt mycket på vad vilka erfarenheter och upplevelser vi har med oss in i krisen. Typiska reaktioner på kris är ångest, oro, sorg, nedstämdhet, ilska och irritation.

AF Bostäder och Akademiska Hus delade med sig av sitt arbete med att förebygga och bemöta psykisk ohälsa. De berättade både om hur viktigt det är att utforma bostäder, både nya och befintliga, för att motverka utanförskap och bovärdars viktiga roll för att möte och se hyresgästerna.

Ta reda på mer

  • Skaffa dig en överblick – vad har hänt, vad kan hända, vilka är inblandade och hur agerar de?
  • Finns tecken på fysisk eller medicinsk ohälsa
  • Ställ dig frågan om du 1) ska klarar av att hantera situationen själv 2) vilka andra aktörer/organisationen du bör kontakta (till exempel polis, ambulans, kollegor etc.)
  • Tala lugnt och långsamt, ge ett förtroendeingivande intryck och uppträd vänligt och omtänksamt. Försök att inte reagera på de utfall som personen mittemot gör.
  • Ge korta och konkreta instruktioner, de är lättare att ta till sig om man befinner sig i kris.
  • Säg inte nej, försök istället att peka på motsatsen. Ordet nej triggar vår hjärna på sätt som inte passar för en person i kris.

Det finns en rad olika organisationer, myndigheter och vårdenheter att ringa vid kris. Listan nedan är även bra att tillgängliggöra för studenter i era bostäder. 

  • Akut hjälp ambulans, polis, brandkår, giftinformations centralen och jourhavande präst – 112
  • Giftinformationscentralen – 010-456 6700
  • Jourhavande medmänniska – www.jourhavande-medmanniska.se
  • 1177 Vårdguiden – 1177
  • Bris Barnens rätt i samhället  – 010-456 6700 (barn och unga), 08-598 888 00 (övriga ärenden)

Lokala organisationer:

  • Studenthälsan
  • Orosanmälan för barn och unga – kommunens socialtjänst barn och unga
  • Vårdcentralen
  • Diakon i kyrkan
  • Studentföreningar och andra grupper och aktiviteter för studenter

 

  • AF Bostäder har märkt en ökad psykisk ohälsa bland hyresgästerna de senaste 5-10 åren och har därför tagit fram rutiner för att hantera psykisk ohälsa hos hyresgästerna.
  • Bovärdar är den viktigaste kontakten gentemot hyresgästerna
  • De ser en vinst av gemensamma utrymmen, till exempel studierum, lounge, pingisrum etc.
  • Anordnar med jämna mellanrum korridortävlingar som skapar gemenskap och sociala sammanhang för de boende.
  • Projekt Hjälp! – ett större omtag för att hjälpa studenter att ta kontakt med organisationer som kan hjälpa när man mår dåligt. Finns ute i bostäderna och i digitala kanaler med en tydlig grafisk profil och länkar till mer info (se bild)
  • Hela företaget är utbildade i MHFA (Mental health first aid).

 

  • Inom ramen för sitt koncept Academic Living utformar Akademiska Hus bostäder för att motverka utanförskap – både i nyproduktion och befintliga hus. Både stora saker, som gemensamma utrymmen, och små, som bra belysning och glasdörrar till utrymmen, ger effekt.
  • De ser en tydlig koppling mellan att bo tillsammans och psykisk hälsa – fler som har koll på en och som tar hand om varandra.
  • Akademiska Hus har många internationella studenter som bor i deras bostäder en kort tid. Det är stor chans för kulturkrockar och kanske ofta stor press kopplat till studierna. Dessa faktorer gör dem till en potentiellt skör grupp och att motverka psykisk ohälsa blir ännu viktigare.
  • De har en handlingsplan och struktur för akuta situationer på plats i organisationen