Ändrade tillgänglighetskrav i Finland – så gick det sen

Finland har efter införandet av lättare tillgänglighetskrav sett positiva effekter på sin studentbostadsmarknad. ”Vi uppnår faktiskt bättre tillgänglighet nu än tidigare”, säger Lauri Lehtoruusu, chef för branschorganisationen SOA. Samtidigt behöver fler byggherrar och arkitekter anamma reglerna för att förändringen ska ge större ekonomisk effekt.

I Sverige har Boverkets utredning för lättnader i byggkraven satts i gång och en rapport som Studentbostadsföretagen släppte under våren 2023 visade att mer flexibla tillgänglighetskrav är en viktig del i att bygga fler studentbostäder som håller hög standard till lägre kostnad.

Lauri Lehtoruusu, chef för SOA, Finnish Association of Student Housing Organisations, var delaktig under Finlands process att implementera de nya tillgänglighetskraven. Till skillnad från Sverige, där studentbostäder byggs enligt samma regelverk som vanliga bostäder, behöver enbart fem procent av bostäderna i nyproduktionen ha tillgänglighetsanpassade badrum, vilket Lauri menar kan ha stor inverkan på hur lägenheterna utformas.

– Hur du ritar ett badrum avgör hur hela lägenheten kommer att se ut gällande såväl bredd som längd, men också hur liten du kan göra lägenheten. Det ger inte bara fler kvadratmeter i vardagsrummet utan påverkar hela lägenhetens och husets utformning, säger Lauri.

Minskade badrum kan även leda till lägre material- och produktionskostnad och lägre hyror, menar fyra av fem svarande i Studentbostadsföretagens rapport om tillgänglighet.

Vägen till samsyn i tillgänglighetsfrågan

De nya byggreglerna i Finland var en del av ett större omarbetningsprojekt med start 2016. Medan flera av förslagen för den vanliga bostadsmarknaden inte kom att genomföras, implementerades Finlands regler avseende studentbostäder under 2018. Men det var inte en självklarhet, inledningsvis förekom kritik mot förslaget.

– I början fanns det skeptiker, men vi svängde samtalet till att handla om hur tillgänglighet uppnås bäst. Det handlar i det här fallet inte om att minska tillgängligheten, utan i stället att man löser det på ett nytt sätt, säger Lauri.

Han förklarar vidare att reglerna diskuterades utifrån två utgångspunkter: att bo i och att besöka studentbostäder.

– Studenter som grupp blir inte äldre och därför är det väldigt få som behöver tillgänglighetsanpassade lägenheter. I det befintliga beståndet finns det ett stort antal lägenheter som redan tillgodoser behovet. Dessutom har vi regler som ger rörelsehindrade företräde till dessa lägenheter, poängterar Lauri.

Gällande allas rätt att hälsa på partner, vänner och familjemedlemmar, visade de nya reglerna kunna lösa besökstillgängligheten bättre än de gamla reglerna.

– Många av de tidigare lägenheterna är på pappret tillgängliga, men saknar fortfarande det som skulle göra dem riktigt tillgängliga för rörelsehindrade som besöker dem. En tvättmaskin kanske blockerar vändradien för rullstolen och det kan saknas monterade handtag. Med de nya reglerna måste det i stället byggas fullt tillgängliga badrum i husets gemensamma ytor, förklarar Lauri.

När diskussionen kom att handla om hur tillgänglighet kan lösas på ett nytt sätt förändrades synen på reglerna och reform blev möjligt.

– Vi ser bara positiva effekter idag och de kritiska rösterna är väldigt få, säger Lauri.

Full potential ännu inte uppnådd

Även om det bara märks positiva effekter har en undersökning visat att reglerna ännu inte utnyttjats i så stor utsträckning som man hoppats och att de ekonomiska effekterna därför skulle kunna bli större.

– Dels är vi i ett tidigt skede, men framför allt har arkitektbyråerna ännu inte anammat de nya reglerna helt. Det finns stora möjligheter att rita studentbostäder på nya sätt och det är förmodligen bara en tidsfråga innan invanda mönster bryts och det blir mer vanligt, säger Lauri.

För att visa på möjligheterna har SOA låtit en arkitektstudent utforska möjligheterna med de nya reglerna inom ramen för sin kandidatuppsats. Utmaningen var att rita så små lägenheter och badrum som möjligt. Resultatet blev många kreativa förslag som visar potentialen med att tillåta mindre badrum.

Ombyggnationer som ger mindre klimatavtryck

De nya tillgänglighetskraven i Finland har använts i både nyproduktion av mindre enskilda bostäder och vid ombyggnation. Att kunna bygga mindre badrum i ombyggnation är särskilt viktigt för att minska klimatavtrycket enligt Lauri. Lättare tillgänglighetskrav för studentbostäder gör det alltså möjligt att bygga mer hållbart.

– Ett lyckat exempel är en ombyggd kontorslokal med fasader som gav väldigt smala och långa ytor med hög takhöjd. Utan de nya reglerna hade det inte varit möjligt att omvandla lokalen till studentbostäder, menar Lauri.

Vägen framåt

Medan kreativa lösningar och innovationer är en viktig del i utvecklingen understryker Lauri återigen vikten av att föra dialog med beslutsfattare och arkitekter som berörs av de nya reglerna.

– Ett tips till er i Sverige som vill genomföra liknande regler är att försöka nå ut till dem redan i uppstartsfasen, det är en inlärningskurva att rita utifrån nya regelverk, och att bygga mindre är alltid svårare än att bygga större.

Bilderna visar den ombyggda kontorslokalen som nämns ovan.