Långa köer i augusti, överskott i januari – låt oss prata om de verkliga villkoren för studentbostäder

Politisk krönika
4 september 2020

Publicerad på bostadspolitik.se 3 september 2020

Vi visste att efterfrågan på studentbostäder varierar både över landet och över terminerna, men när vi gjorde årets kartläggning fick vi det svart på vitt. En handfull av studieorterna går från brist till överskott varje läsår. Långa köer i augusti förvandlas till vakanser redan under vintern och då är det inte alltid fler studentbostäder som är lösningen. 

Hur många studenter kommer behöva bostäder – fler, färre eller lika många? Coronapandemin gjorde prognosen svår och oron var i våras stor bland både hyresvärdar och blivande studenter. Därför var det en lättnad när årets upplaga av Studboguiden, visade att bostadssituationen för studenter faktiskt blivit bättre i höst. Men när coronaeffekten väl lägger sig, kommer flera av de utmaningar som präglar studentbostadsmarknaden att kvarstå:

Tillfällig coronaeffekt. Plötsligt var alla studenter hemma hela dagarna. Internationella utbyten ställdes in samtidigt som högskolan byggdes ut. Studentbostadsbranschen ställde om och ställde upp för att undvika både fler bostadslösa studenter och kostsamma vakanser. I kombination med att det byggts nya studentbostäder och att antalet inresande studenter minskat är köerna i år kortare på flera håll i landet. Men viljan att stärka internationaliseringen är stor och snart, kanske redan under hösten, anländer återigen de internationella studenterna. De extra studieplatserna är permanenta, så vad händer då med bostadsmarknaden för studenter?


Långa köer i augusti förvandlas till vakanser redan under vintern och då är det inte alltid fler studentbostäder som är lösningen. Så länge antalet studenter som är i behov av en bostad varierar så mycket under året kan vi inte bygga bort studentbostadsbristen vid höstterminsstarten.


Stor variation över året. Vi visste att efterfrågan på studentbostäder varierar både över landet och över terminerna, men när vi gjorde årets kartläggning fick vi det svart på vitt. En handfull av studieorterna går från brist till överskott varje läsår. Långa köer i augusti förvandlas till vakanser redan under vintern och då är det inte alltid fler studentbostäder som är lösningen. Så länge antalet studenter som är i behov av en bostad varierar så mycket under året kan vi inte bygga bort studentbostadsbristen vid höstterminsstarten. Det behövs då lösningar som gör att vi kan frigöra de bostäder som finns i rätt tid. Hur villiga är akademi och politik att inse sina roller i det?

Osynlig brist. På landets största studieorter är det brist på studentbostäder under hela året, men allt kortare köer visar att de senaste årens intensiva arbete med att bygga fler studentbostäder gett resultat. Samtidigt vet vi att det finns en dold bostadsbrist, som inte märks på söktrycket. Det handlar om alla de som inte ens överväger att söka den utbildning de egentligen vill gå eller som inte vågar chansa på att flytta till Sverige på grund av rykten om bostadsbrist. Det finns konkreta exempel på hur bostadsbristen hämmar högskolornas utveckling redan idag. Hur kan vi främja byggandet och se till att bostadsbristen inte blir ett ännu större hot mot konkurrenskraften framöver?

Förändrade kundbeteenden. En utveckling som förstärkts de senaste åren är stora skillnader i söktryck mellan olika studentbostäder. Trycket är ofta högt på centrala ettor, medan efterfrågan på bostäder i mer perifera lägen och äldre korridorbestånd är lägre. Tvärtemot vad många tror har de billiga bostäderna oftast lägst, ibland obefintlig, kötid. Läge, standard och boendetyp verkar för många vara viktigare faktorer än hyran. Men när det finns lediga bostäder på orter med annars stor brist, uppkommer frågan vad det egentligen är brist på?


Om vi ska klara framtidens utmaningar behöver vi ta oss ur våra silos och samarbeta. Detta gäller på såväl nationell politisk nivå, som mellan högskola och bostadsföretag.


Bostadssituationen för studenter är långt ifrån löst och lösningen är inte bara att bygga mer. Om vi ska klara framtidens utmaningar behöver vi ta oss ur våra silos och samarbeta. Detta gäller på såväl nationell politisk nivå, som mellan högskola och bostadsföretag. I våra europeiska grannländer ses ett tryggt boende en viktig del av studieerbjudandet, men i Sverige är traditionen att helt skilja på bostad och utbildning. Detta hämmar oss.

Låt oss använda coronapandemins plötsliga vändningar som en språngbräda för att ta tag i viktiga frågor som att fler programstarter ska förläggas till våren, hur automatiserade studiekontroller kan införas, hur nya bostadslösningar kan kapa efterfrågetoppar vid terminsstarten och hur framtidens studier kan stöttas av boendemiljön. Lite mer vision och samarbete, så att studentbostadsmarknaden utvecklas för att bättre passa dagens och framtidens studenter.

Stina Olén
Vd Studentbostadsföretagen