Förändrade tillgänglighetskrav skapar billigare studentbostäder i Finland
Den 1 januari 2018 fick Finland ett nytt byggregelverk för bostäder. Bland annat sänktes andelen nybyggda studentbostäder som behövde vara fullt tillgänglighetsanpassade. Vi har pratat med Lauri Lehtoruusu, ombudsman för den finska branschorganisationen för studentbostadsföretag (SOA), om varför förändringen gjordes och hur den hittills påverkat den finska studentbostadsmarknaden.
Hej Lauri! Hur har ert regelverk förändrats gällande studentbostäder och tillgänglighet?
– Innan vi fick de nya reglerna i början av 2018 behövde samtliga nybyggda studentbostäder och ungdomsbostäder vara tillgängliga, inklusive ett rullstolsanpassat badrum. De nya byggreglerna ställer istället krav på att fem procent av nybyggda studentbostäder ska vara tillgänglighetsanpassade. Tillgänglighetskraven på dessa fem procent är något högre än tidigare, till exempel är kravet på rullstolsradien i badrummet större än i övriga bostäder. I de resterande 95 procenten behövs fortfarande besökstillgänglighet, till exempel gällande bredd på dörrar och korridorer. Tillgängliga toaletter i alla gemensamma utrymmen behöver också byggas enligt de nya reglerna.
”En stor andel, om inte alla, nya studentbostäder som påbörjats efter regelförändringen nyttjar de nya möjligheterna gällande tillgänglighet.”
Varför valde man att ändra regelverket?
– Förändringen var del av en större översyn där regeringens mål var att sänka bygg- och boendekostnader genom ett enklare regelverk. Tillgänglighetskraven för studentbostäder var en uppenbar kandidat av flera orsaker. Studentbostäder tenderar att vara små och tillgänglighetsanpassade badrum upptar en stor del av den totala bostadsytan. Badrumsytor är också dyrare att bygga, så mindre badrum leder till lägre byggnadskostnader. Enligt det finska systemet för studentbostäder får det automatiskt effekt i form av lägre hyror för studenterna.
– Eftersom vi länge haft en övergripande tillgänglighetsanpassning av studentbostäder finns det idag en stor andel tillgängliga studentbostäder. Finska studentbostäder som är subventionerade måste dessutom följa ett regelverk för uthyrning som prioriterar tillgängliga bostäder för de som behöver dem. Dessutom är studentbostäder en av få kategorier av bostäder där man inte behöver ha en åldrande befolkning i beräkningen.
Hur har det påverkat den finska studentbostadsmarknaden?
– Studentbostadsföretag runt om i Finland har välkomnat det nya regelverket med förtjusning. En stor andel, om inte alla, nya studentbostäder som påbörjats efter regelförändringen nyttjar de nya möjligheterna gällande tillgänglighet. Men eftersom det endast gäller på bostäder som fått bygglov efter 1 januari 2018 är det ganska få studentbostäder som hunnit byggas klart. Jag tror också att branschen håller på att ställa om, arkitekter behöver landa i det nya regelverket och komma fram till nya koncept.
– Som vi ser det får branschen större frihet att utforma bostäderna när badrummen krymper och därmed skapa mindre bostäder utan att tumma på funktionaliteten. Den största effekten är dock inte de mindre badrummen i sig, utan att de bidrar till att vi kan bygga fler bostäder än tidigare på samma yta. Det förändrade regelverket har gett studentbostadsbyggandet ett generellt uppsving samtidigt som vi kan minska kostnaderna och studenternas hyra.
Finns det några konkreta exempel?
– Eftersom regelverket fortfarande är såpass nytt är det bästa exemplet hittills en ombyggnation. HOAS, Finlands största studentbostadsföretag baserat i Helsingfors, har konverterat en före detta kontorsbyggnad till små studentbostäder på 17 kvm. På grund av fasaden och husets uppbyggnad behövde lägenheterna vara ganska smala. Alternativet hade varit att göra om hela strukturen, vilket hade blivit ekonomiskt ohållbart. Men tack vare det nya regelverket som möjliggör mindre badrum så lyckades de skapa smarta studentbostäder till en rimlig kostnad.
Vad var reaktionerna från olika aktörer?
– Det nya regelverket uppskattas som sagt nästan enhälligt av studentbostadsföretagen, men på andra håll blev det debatt. Dock var detta mest innan regelverket trädde i kraft, kritiken dämpades när det väl var på plats. Studentorganisationer, både nationella och lokala kårer, hade olika åsikter kring förändringen. De studentorganisationer som hade direkt koppling till bostadsverksamhet var positiva medan den nationella kåren var mer negativ, dock utan att göra aktivt motstånd.
– Tröskeln, en finsk NGO för funktionsvarierades rättigheter, lämnade in ett överklagande till justitiekanslern om att det nya regelverket skulle försämra rättigheterna för funktionsvarierade. Men efter ett uttalande från miljöministern avslogs överklagan och inga vidare åtgärder togs. Överklagandet var inte specifikt riktat mot regelverket för studentbostäder, även om det nämndes, utan mot förändringarna gällande tillgänglighet i byggregelverket i stort.
