Brandskyddsansvar – vad gäller?

Vintern är den period på året då flest bränder sker och det lagliga ansvaret för brandskydd ligger på både fastighetsägare och kund. Men hur ser det ut i praktiken? Vi har stämt av med Anders Lundberg på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och dessutom fått bra tips på hur man som fastighetsägare kan fullfölja sin del av ansvaret.


Skyldigheten för båda parter beskrivs i Lagen om skydd och olyckor (2004:778),
andra kapitlet, andra paragrafen:

Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.


Hej Anders! Vad har man som fastighetsägare för skyldigheter kring brandskydd?
– Ansvaret för brandskyddet ligger både på den som äger byggnaden, det vill säga fastighetsägaren, och på den som nyttjar byggnaden, exempelvis hyresgästerna. Lagen uttrycker inte hur ansvaret för brandskyddet ska delas upp mellan ägaren till fastigheten och de boende, men normalt sett svarar ägaren för åtgärder som hör till byggnaden och dess fasta tillbehör medan hyresgästen svarar för att lägenheten används på ett ansvarsfullt sätt.

Vad tycker du kännetecknar ett bra brandskydd?
– Ett bra brandskydd består av flera olika delar och bygger på att alla parter, både ägare och användare av en byggnad, tar ansvar för det. För att säkerställa att samtliga delar i brandskyddet fungerar behöver ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Det innebär att ta ett helhetsgrepp om brandskyddet och på ett systematiskt sätt arbeta både med att förebygga brand och att minska konsekvenserna vid en eventuell brand. Det innebär också att arbeta både med tekniska delar, som byggnaden och brandtekniska installationer, samt det organisatoriska brandskyddet, som rutiner, utbildning till ansvariga på olika nivåer, information till de boende med mera. För att säkerställa god ordning på brandskyddet och brandskyddsarbetet behöver delar av det dokumenteras.

Ni har länge jobbat med Aktiv mot brand, vad ser ni funkar bättre och sämre när det gäller att nå en yngre målgrupp?
– Det är oerhört svårt att nå ut till yngre målgrupper. Utan att vilja generalisera så ligger inte brandskyddsfrågor särskilt högt på deras agenda, så länge det inte inträffar något i nära anslutning till dem. Det jag tror fungerat bäst under de år vi kört Aktiv mot brand är nog bioreklamen under jultid som vi använde oss av några år. Podden med Alex och Sigge fick också relativt bra genomslag. Sociala medier upplever jag har varit svårare – konkurrensen om vad som syns i flödet är rätt stor och det tenderar att försvinna utom synhåll rätt snabbt.

Vad finns det för verktyg att använda för att kommunicera brandskydd?
– För er målgrupp så tror jag på personliga möten – finns det bovärdar som har bra relationer med de boende så tror jag att deras information kan ha större genomslag än en film eller information på webbplatsen. I sammanhanget kan det också vara smart att göra det tillsammans med kommunens räddningstjänst – men jag tror det kan finnas ett värde i att visa att det är fastighetsägarens initiativ och ha med räddningstjänsten som sakkunniga.